Aftonbladet – 13 november 1847, sida 4

STENSALT. Detta Salt, som är af så utmärkt nytta för Hästar Hornboskap och Får, har med största fördel ueder en längre föjd af år blifvit användt i Eng:and, Frankrike och Tyskland, och äfven på selnare tider i Sverige, der man likaledes funn:t det mycke: fördelaktigt. fåsom bevis härpå må rämnäs det utmärkta loford, som gas det:a Salv vid första allmänna Svenska Landtbruksmö tet af Stallmästaren Beijer, Landshöfdingen Baron Vv Kremer och Kammarherren Baron Raab. (8e de rö rande detta möte utgifna Förhandlingarno, sid. 272— 274.) Hushållssällskaperne i Calmar och Upsala län hava ock fannit fördslarne af detta Salt vara så stora, att besagde Hushållssällskaper sett sig föranlåtna, alt för almänhetea hålla detta Salt tillhanda och deraf afyttra re:ydliga qvantiteter. Stensaltethar framför vanligt sa den stora fördel:n, att — när detsamma lägges t. ex. i foderrummet — kreataren kunna slicka deraf så myct ket de betaga, och sedan de upphört att slicka, torkar Saltstenen emel!an bvarje gång. Man undgår sålunda besväret all lidt och ofta i mindre portioner gifva krea taren sat, och vinner äfven den förde!ea, att kreaturen allt ef er hvad deras behofkräfver, kunna ständigt hafva tillgång på detta för deras belsa och irefnad så vö!görande ämne. — Rörande Saltets vigt och värde i och för boskapsskötse.n i allmänhet torde det vara öfvorflödigt att här orda, då deva helt nyligen blifvit fullständigt framställdt i den så allmänt spridda och berömda tidskriften för Landtmannaoch Kommunal-Ekonomien af J. Arrhenius (för innevarande år, tjuguåttonde häftet, sid. 191—210). Reqvisitioner å nu till Stockholm inkommet Siensalt kunna göras på C. G. Åhrberg et Komp. Kontor, huse: M 46 vid Skeppsbron.