Aftonbladet – 9 november 1847, sida 1

af Hornsoch Repsiagaregatorne å Söder; i NYBERGS Idet offentliga. Anledningen dertill skall vara sj hans missnöje med det våld, som blifvit begånsl set emot de Böbmiske ständerna, hvilket han sl på det ifrigaste af.tyrkt. I Österrike söker iörmå Bijern, Wärtemberg Joch Baden att ssmmandraga trupper vid gränIsen emot Schweiz, men ingendera af dem har Jäneu dertill låtit förmå sig. Nåsra och 40 bönder i provinsen Brandenburg hafva ingifvit en adress till Konungen i IPceussen, i rakt motsatt anda till den som de 140 godsägarne presenterat honom. De gilla deri I fullkomligt den liberala majoritetens vid förenade landtdagen i Berlin handlingssätt. i ITALIEN. ) Den 49 Oktober inlopp till Neapel en teleI grafunderrättelse om till ångatagandet af baron I Lonzobucco, en al upprorsanförarne i Calabrien. IDe kongl. tropparne upphunno honom. när han, J.emie nio af sina anhängare, steg ombord på en -Itulislup (?). mena lyckades blolt stt efter hårdInackad strid bemäktiga sig honom. Konungen ; lät genast afgå hemliga befallningar med tele-I grafen till de ännu fortfarande ståndrätterna, loeh i Neapel tviflade man icke att baronen genast blef skjuten. TURKIET. ) I divan har beslutits att ibland Libanons kristliga befolkning utskrifva 410000 rekryter för turkiska armen; fribet från turkisk krigsItienst var hittills den enda förmån, som de TIkristna hade framför mohamedanerna i Turkiet. B-sslutet hölls in i sista stunden fuilkomligen Ihemligt. Samma förfogande säges vera i fråga med hänseende till de kristna på Cypern, Rhodos och Candi2, till allmän bestörtning i synnerhet för katolikerna derstädes; men man trodde att diplomatiska corpsen skulle mellankomma för att undanböja det formliga beslutet derom. FÖRENTA STATERNA. Handelsberättelserna härifrån låta gynnande. De engelska bankro terna hade ej haft mycket inflytande på affirerna. Sädesskörden hade utallt ganska fördelaktigt och spanmålsprisernes stigande i England bade åter hfvat spekulationerna i denna väg cch öppnat goda ulsigter för landtmannen. Potatessjukan anställde stora bärjningar i landet. Whigp-rtiet troddes vinna öfvervigten genom de rumera nära fullbordade valen till kongressledaraö er. Detta partis kandidat för nästa presidevtvalet är hr Webster. Denne hade nyligen i at tal han hållit i en ssmmankomst af Whigs i å chu , bittert tadat presidenten Polk för krigsföretaget emot Mexiko. SYDAMERIKA. Sydamerikanska republikerna Chili, Ecuador, Nuevagranada, Peru och Bolivia hafva beslutat förena siz i ett formlist statsförbund och för detta ändamål skicka fullmäktige till en gemen-am kongress, som skall hål:as i Chilis bufvudstad Valparaiso. SÄLLSKAPSÖARNE. Invånarne på dessa öar, med undant:g af T:ili, hafva skiljt sig från den sistnämndas öfvervälde, för a!t undgå det franska protektoratety der s, samt förklerat de öfriga öarne för sjelständiga och ställt sig under Englands beskydd, enligt förut träffad öfverenskommelse 2 och engelska regeringarne. Denna ommelse tillkännagafs för invånarne på den förnämsta ön Borabora, genom en deposch, som medfördes dit al brittiska ångfartyget Grampus, den 4 Maj. En vecka sednare fick befölbafvaren, kapten Martin, följande bref från skärgårdens höfdipgar: Borabora, den 42 Maj. Den sanne Gudens frid vare med er! Man bar förkunnat ess att våra länder skola förblifva oberoende och icke inneslutasidet franska protektoratet. Derimed äro vi väl tillfreds, och fröjda oss öfver at icke stå under protektoratet. Vi tänka nu att, då vi bekommit vår sjelfstöndighet, vi måtte blifva öfverlåtna åt oss sjelfva. Och hvad vi önska, är setta: att England måtte skydda oss, vårt folk ;ch vår religion, så alt viframdeles icke måtte oroas vidare. Vi frukta hvarje annat mäktigt konungarike, och derföre önska vi att ni måtte komma cch beskydda oss Brefvet var undertecknadt af regenten, på den ännu hos Pomare på Titi qvarstadnade konungen Tapoes vägnar, samt af alla de förnämsta höfdingarne. Häörpå svarade kapten Martin: Borabora, den 14 Moj. Till Terimaveru och höfdingarre Tenvivi, Efapau, Ticno, Tenatu, Pe, Mare, Huriai Raitzbu, T:huiari, Reco, Buto. Frid med er! Jag bar mottagit er skrifvelse ef den 42 Mej noch detta är hvad jag bör at svara. Det gör mig stor glädje ati kunna skingra den oro, hvarunder pi så länge och så tåligt afvaktat pregeringarnes i Evgland och Frankrike beslut pi sfseende på Boraboras och de kringliggande nöarnes sjelfständighet. Jog är nu i tillfälle. att meddela er, att ert fullkomliga oberoende perkännes. På dut ni måtta Icfva i fred, måste ni likväl icke blonda er uti Taitis angelägenheter och icke tillsta hverken er eller ert folk något företag emot protektoratet. Silunda skola ni med visshet förblifva i vänskapliga förhållanden till Fiansmänner, så väl som Mtill andra folk. England skall icke öfvergifva ber. Det skall med delt2gande vaka öfver edra ratasteg i civilisation, och engelske amiralen ,skall låta sina skepp be:öta er, så cfta bans vandra åligganden medgifva. Slutligen uppmanar jag er att odia er jord, uppfostra edra arn, och alt gerom redlighet, flit och nykerbet, så väl som genom orubbadt fasthållande vid de gencam missionärerna er bibragta religionssanningar, sträfva till förbättring ef ert och ert folks sedliga och samhälleliga tillstånd. ,Jig är er uppriktige vän, H. B. Hartin. Detta svar mottogs af folket med glädje och