Aftonbladet – 9 november 1847, sida 1

FOTSWENS)j BUP ti, HABIV aLvDt TaNUDOP Ble Vv DÅ IN: å Sjölägenhet. Till GEFLE är sjölägenhet med Kapten BRODIN, fartyget VANDRINGSMANNEN, som ligger vid. Norra Vågen, och afseglar med första. STADEN MEXIKOS INTAGANDE AF NORDAMERIKANERNE. Om denna märkliga tilldragelse, och hvad som närmast föregick densamrtra, lemnar nedanstående bref från en Mexikaner, dat. staden Mexiko den 49 Sept. 4847, åtskilliga intressanta detaljer. Brefvet är hemtadt ur Nordamerikanska tidningar och öfverenstämmer hufvudsakligen med uppgifterna från den sidan, så ait dess innehåll kan enses tillförlitligt. Det är af följande lydelse: Aktade vänner! Jag begagnar tillfället att med den i natt afgående kuriren tillskrifva eder detta bref, i hvilket jag skall försöka att i all korthet beskrifva de förfirliga uppträden vi nyss här öfverlefvat. Den 7 dennes förkastade våra kommissarier den Amerikanska regeringens fredsförslag och beslöto att åter börja kriget, under det general Herrera uppmanade presterskapet att elda folket till det yttersta motstånd. Samma dag beskyllde genersl Scott Santa Anna att hafva brutit stilleståndet, derigenom at han vägrade hans kommissarier att köpa lifsmedel, i staden, och hotade att, i fall upprättelse ejl gafs honom, åter begynna fiendiligheterna och bombardera staden. Såsom svar härpå beskyllde Santa Anna den Amerikanske generalen att bafva plundrat flere af våra byar, och förklarade sig fullkomligt beredd att förnya fiendtligheterna. Den 43 gjorde Amerikanerne en demonstration emot Chapulthepec och qvarnen El Rey, men våra generaler voro förberedda på deras emottagande. Förutseende att stlleståndet sku!le brytas, hade Santa Anna sedan flere dagar, utan att uspväcka någon miss:anka, låtit föra vap:n, ammunition och lifsmedel in i fästningen Chapulthepec. Våra medbargare ditförde under sina martlar och på mulåsnor en ansenlig rcängd krut, kulor ceb andra förnödenheter, utan att en enda gång blifva upptäckte; så stor var Amerikanernes säkerhet och förtroende. General Scott blef icke litet förvånad, att vid anfaliet på Chapulthepec. fisna ett så hårdnackadt motstånd. Denna plats ligger emellan T:cubaya och bufrudstaden, ett kanonskott ifrån det förstnämnda stället och 3:ne engelska mil från det s:dnare. Dess läge är på en höjd, som beberrskar hela den vidsträckta slätten, och våra soldater kunde derifrån iakttaga hvarje fiendens rörelse. Denna höjd beherrskar tillika stora vägen från Tacubaya. till Mexiko, hvilken löper tält nedanföre. . Höjden är blott tillgänglig på en stenlagd väg, som kröker sig uppföre, och då man efter en vändning kommit förbi ett visst börn, är man utsatt för full eld från fästningens kanoner. Då Amerikanerne st:go uppför höjden, kastade ett förförlit regn af kulor och kartescher dem iter tillbaka med stor förlust; de framryckte för andra gingen och blefvo för andra gången drifae tilibaka. Våra trupper fäktede med förtviflid tapperhet och visade sig det Mexikanska namnet värd:ge, Äfven fenden stridde tappert; hans soldater tycktes vara lika minga djeflar, dem det var omöjligt attl öfvervinna, utan alt tillintetgöra dem. Han företog ett tredje och sista avfall, med friska kiafhvilkas förråd af kartescher tagit slut, sigo sig nödsakade att utrymma fästningen, den fionden skurne af en fi ndtlig ryttareafdelning, och cmkring 4000 af dem råkade i fångenskap, men blefvo snart åter satta i fribet, emedan fisnven den öppnade seden sina batterier på qvarnen El Rey, tätt vid Chapulkhepec, och efter en hårdnackad strid, i hvilken Amerikanerne ledo stor förlust, . nödgades vi att utrymma densamma. De båda striderna räckte mer än 9 timmar, och voro, i anseende till det ringa antalet af våra trupper och fiendens betydande styrka, de svåraste vi ännu baft att bestå. Var förlust i döde och sir.de var icke over 300, då deremot fienden, åtminstone efter uppgifi af de öfverlö pare, som om aftonen komiso till oss frin cet Amerikanska lägret, förlorade öfver 499. Då! ett anfall på staden syntes oundvikligt, så lät! Santa Annz, medan striden påstod, gräva en hop löpgrafvar tvärs öfver stora vägen veh fylla!. GOnEn, iörej: dem med vatten. Den 14 cm mor daggryningen, började fisnden med en del af sina trupper marchera emot staden. Våra soldater, uppställda bakom vattenledningens hvalf och åtskilliga i hast uppkastade bröstvärn, gjor-, de fienden, som först måste slå brygga öfver! löpgrafvarne, så mycket motstind, att han först sent på eftermiddagen hann fram till stadsportarne. Här gjorde han halt och bombarde:ade staden, hvilket räckte ända till aftonen och hela den följande dagen, och tillfogade den omätlig skada. Här och der förstördes hela grupper af bus, och en: ansenlig mängd män, qvinnor cch barn blefvo dödade och sårade. Det var en förärlig syn att skåda. Ew oafbrutet döfvande ter och groft artilleri, och våra tappra trupper, genast tog i besittning. Våra soldater drogo sig tilbaka åt staden, men blefvo olyckligtvis aficke hade tillräckligt folk att bevaka dem. F.en. ; 4 r I larm fyllde örat, en enda sky af rök insvepte föremålen för ögat;-här och der frambröto lågor och emellanåt hördes de sårades och döendes jemmerrop. :Men de hundrade och tusentals bomberna kunde ej beivinga stadens tappra motvärn, hon trotsade den blodtörstige Yankeen, och öfvertygade honom att hans mörsare icke förmådde betvinga den Mexikanska hufvudstaden, Fienden ändrade derför sin plan och beslöt att intränga i staden, der vi voro förberedda på hans emottagande. Vi hade tillstängt gatorna med sandsäckar, och alla som. kunde bära vapen voro på taken eller vid fönstren för att ckinta allar kacta ctanar nå hHandan Tunnan AN mm pu je 3 C