Aftonbladet – 8 november 1847, sida 1

det sätter mig i tillfälle att härefter kunna välj en egen och varaktig bostad. Ni fortfar då i er bestämda vägran till mi systers bön, att för alltid fista er här? frågad grefven med synbart intresse. Jag gör det, emedan jag åter känner längta och kraft till ett verksammare lif. Det stöc och den deltagande tröst, det lugna och dei hvila från allt, som jag så väl b-höfde, för at kunna uthärda och bemta mig efter den för färliga. händelse, hviken var nära att krossa mig under sitt oförmodade. slag, skänkte mig Thorborg i rikaste mått genom sin vänskap;och den fristad, hon erbjöd mig i sitt hus. Hade ej hon och hennes aktningsvärde man just då befunnit sig i Stockholm, så vete Gud hur det hade gått med, mig — men nu, då min själ omsider lyckats återtaga något af sin förra spänstighet, då jag ånyo tror mig ega styrka och förmåga till sjelfständig handling och tanke, nu manas jag åter af ett inre behof att söka mig en egen, fast inskränkt verkningskrets, och jag byser i detta fall: en önskan — kanske lika barnslig som omöjlig att uppnå, men som jag ändå måste uaderställa ert bepröfvende: Öbynäs är såldt, ostyckadt :säger man, ehuru jag ej vet hvårföre man döljer köparens namn — ni har ju varit nödsakad att ofta vistas derute detta sednare år? Känner ni händelsevis något närmare till en af dess underlydande små lägenheter, kallad Wikarholmen?) Det gör jag visst, ty dess afskiljda läge och romantiska natur lockade mig stundom dit till jagt eller fiske. Den är bebygd, ehuru obebodd, och har fordom varit odlad. Der lefde den tiden enkan efter en sjökapten, med hvilken onkel gjorde sin första resa, och henne skänkte han ön som lifgeding — tror ni det vore möjligt att nu få köpa den fri från det öfriga godset ?p Ni längtar således åter till dessa trakter? nfölk Thord med liflighet och utan att besvara ennes fråga — )o Elisabeth!i Ofverraskad af denna hos honom ovanliga räftighet, såg hon upp — deras blickar möttes ch nedslogos lika hastigt. .