Aftonbladet – 22 oktober 1847, sida 3

ria känna; men vi förmoda och hoppas, ait för dem allt gick väl. — Norska ;Morgenbladet har ansett sig böra i följande ordalag besvara professor Palmblads utgjutelser i Tiden för den 44 dennes uti artikeln Slutlliqvid med Aftonbladet och Allehanda i anledring af dessa blads recensioner öfver professorns bok om Norge. Hr Palmblad berömmer sig af, att hans löjliga sammelsurivm cm den norska demokratien, i hans tidskrift för Bildning och Nöje icke är mo:sagdt af norska bladen, och att blott Rikstidninpgen bevärdigat honom med den uppmärksamhet ,stt gifva sig luft i tomma utrop och förvrängningar., Vi vilje härvid anmärka, att om Morgenbladet icke nedlåtit sig till att utförligt röra vid hr Palmblads skandalösa bok och bans ynkliga utgjutelser om demokratien i bemälde tidskrift, så är orsaken dertill endast den, att professorn i dessa skriftprof blottat en så stor — uppsåtlig eller ouppsåtlig — okunnighet om norska politiska förhållanden och kända data, samt en så ytterlig inskränkthet i tankar, reflexion och framställning, att hvar och en upplyst norrman med-trygghet kan betrakta bans arbeten såsom färdigt makulatur för krambodarne, åtminstone här 1 landet. Hvad Sverge beträffar, så är det visserligen ett slags äresak för oss norrmän, att vår statsförfattning och vårt politiska lif; utveckling der uppfattas i sin sanning och i sitt rätta ljus, men vi hafva icke af denna orsak ansett det vara nödvändigt att inlåta oss med hr professorn, då det naturligtvis äfven måste vara en hederssak för de svenska liberala organerna, att tillbakavisa sådana attenater, som hr Palmblads. Aftonbiadet och Dagligt Allehanda hafva äfven så tillräckligt upplöst och tillintetgjort den Palmbladska sammanväinaden af ynkliga räsonnemanger och falska angifvelser, att vår mellankomst har varit helt och hållet onödig. Morgenbladet har dessutom, förrän hr Palmblad började sin famösa artikel pom demokratien i Norge, men sedan hans bok utkom, lemnat flera utförliga betraktelser och undersökningar om norska politiska förhållanden och ställningar samt om den norska demokratiens grundsatser, hvari visserligen man ignorerat hr Palmblad, men hvilka likväl här i landet gjort sitt till, att upphäfva all verkan af den Palmbladska makulaturen, om ens en sådan verkan kunde vara tänkbar. Önskar hr professorn derföre att åfbjelpa sin okunnighet, så torde vi få bänvisa honom till dessa artiklar.