ENGELSKT LANDTBRUKSMÖOTE. Engelska tidningen Agricultural Gazette medlelar en berättelse om ett landtbruksmöte vid Drayton, hvilken innehåller flera så högst inressanta uppgifter rörande de nyaste landtbruksmetoderna, att vi anse ett någorlunda utförligt sammandrag deraf förtjena meddelas. Sir Robert Peel hade inbjudit ett sällskap af dels stora egendomsegare, utmärkta genom sitt nit för jordbrukets förbättringar, dels 50 till 50 arrendatorer (farmers), att möta de utmärkste af Englands praktiska och vetenskapsmän hvilka,, såsom ban yttrade, erhållit sina adelsdiplomer genom hela sitt lifs egnande åt vetenskaperna och spridandet 2f kunskaper ibland sina medmenniskor,) på det att de samtligen måtte meddela hvarandra hvad de ansågo lämpligt och nyttigt i afseende på jordbrukets förbättrande. . Det är isynnerhet hvad de praktiska männen yttrat, som den engelska tidningen upptagit, emedan man ansett, att de egentliga vetenskapliga föredragen blifva på annat sätt offentliggjorda; och ganska sannt anmärkes, att hvad sådana erfarne män säga, icke om hvad som bör göras, utan om hvad som blifvit gjordt, för att föröka produkten ifrån tio till femtio bushels per acre), måste vara af så stort iptresse, att det förtjenar meddelas åt en större allmänhet än de 60 farmers, som åhörde föredragen på Drayton. Lord Talbot anmärkte, att ehuru han under hela sitt lif varit landtbrukare, hade ban icke vetat huru han skulle få skördar, förrän han i år kommit till Worcester-shire, till en sin vän, hr F. Woodward; och som denne herre var närvarande, hoppades lorden, att han skulle lemna mötet en förklaring om de principer han följde vid landtbruket, för att erhålla sådana skördar som dem lorden skådat, och som förmodligen gifvit öfver 50 bushels pr acre. Hr Woodward sade, att i hans tanka var den ändamålsenliga underdikningen (draining) grundvalen till allt godt åkerbruk, utom hvilken både gödning och arbete äro bortkastade. Några odikade åkrar hade kommit i hans ägo, svårarbetade, och som på sin höjd lemnade 40, bushels hvete på hvarje acre. Han underdikade dem, 8 fot djupt, gödde dem, förde på dem bränd lera, och erhöll första året 514 bushels. Han ansåg bränning af lera vara en mycket vigtig sak. Den gör jorden mycket mera lös och vändbar, och sätter jordbrukaren i stånd att sköta den med mycket mindre arbete. Verkan af bränd lera på alla grönskördar var förvånande; ett faktum, som icke nog kunde tagas i betraktande, såsom högst väsendtligt, isynnerhet om fälten afbetades af får, hvilka på samma gång erhöllo litet oljkakor eller sädesagnar. Han hade likväl icke funnit någon fördel af att använda italienskt raijgräs, hvilket han icke ansåg förtjena det loford det fått. Fårbetning var mycket fördelaktig för hveteskördarne, så vida jorden tillika blifvit behörigen dikad och gödd. För att åstadkomma den behöfliga tilltrampningen af jordskorpan, hade han icke endast begagnat får, utan ock hästar och menniskor, hvilket sednare han kunnat göra för något öfver 4 shilling sterling (upgefär 4 rdr rgs) per acre. Han hade äfven med fördel begagnat ett instrument, som han kallade pinn-vält (peg-roller), hvilken bestod af en cylinder utaf almträd, med ekpinnar på 4 tums afstånd från hvarandra, och som nära nog motsvarade den verkan, som en fårskocks trampning förorsakade på fältet. Han ansåg jordytans tilltrampning nästan vara ett oöfvervinneligt hinder för ) 4 bushel svarar ungefär mot 7!V, kappar; 1 acre mot 27!, kappland.