Aftonbladet – 19 oktober 1847, sida 3

tenskapliga förehafvanden red:n för århundraden tillbaka hunnit lika långt som de nyaste upptäckterna i Europa. De Årtesiska brunnarna äro ett bevis härpå. U:i ett af de sednaste häftena af Dinglers techniskajurnal förekommer en artikel af Jobart, i hvilken citeras huru en Holländar2 i resebeskrifning redan för 460 år sedan uppgifvit, att Chine.erne borra ofantligt djupa hål i jorden medelst ett med en jernhand försedt tåg, som upphemtar borret i dagen. Detta bekräfiades 4827 af en missionär Imbart, som meddelade, att i provinsen OuTong-Kiao befinner sig på ett utrymme af 40 lieues (3 mils) längd och fyra lieues bredd mer än 40,000 brunnar, som sedan urminnes tider uppgräfvits der för att använda de saltkällor och jordhbartser, som finnas på 4,800 fots djup. Några brunnar, som förlorat sitt salt, borrades ända till 3000 fots djup, hvarigenom artificiella vulkaner erhöllos, nerul:gen strömrrar af kolbunden vätgas, hvaraf msn betjenar sig till saltets afdunstning och krystalliserande i je npannor, hvaraf ett enda etablissement har 500. Sjelfva tåget, som användes, beskriftes endast såsom fingertjockt. En hr Goulet i Frankrike har nu sedan ett par år börjat borra på chinesiska viset och gjort 89 brunnar af detta slog; de kosta blott 3 francs per fot i djupleken. Den Artesiska brunnen vid G-enelle skulle, efter detta system, säges det, ej kostat mer än 6000 francs. — JENnnyY LInD ocH m:R SMmitH. Det sednare af dessa namn begagnades vid Queers Theatre sista säsongen, som medel att få köja biljett till en repre.entation af mil Lind. Kunden hade kommit för sent och fann platsen utanför biljettförsäljningsstället så öfverfylld, ett ban omöjligen kunde tränga sig fram. — Elden är los hos m:r Smithl — ropade han då med hög röst. I ögonblicket earmbigade sig bundratals menniskor ut ur hopen cech ilade bort, hvar och en åt sitt håll; tröngseln minskades, och spekulanten lyckades komma fram och få biljett. Namnet Smiih är mämligen långt mera allmänt i England, än t. ex. namnet Bergström i Sverige, och alla spektakelspekulanter, som egde detta namn eller stodo i närmare förhållanden med någon af dess många ägare, bortskrämdes genom brandropet. — En fransk luftseglare, Rosset, gjorde för icke längesedan en luftresa ifrån Bagdad, hvilket hos befolkningen, som Gitills aldrig sett ett dylikt experiment, väckte en utomordentlig förvåning. Som vädret var mulet, försvann balongen i molnen, och man trodde att han seglat till månen; när han sedermera kom ner, blef hr Rosset föremål för en så besvärande nyfikenhet, att franska konsuln måste begära ett detachement soldater af paschan, för att skydda det hus, deri han bodde. — VIGTIG UPPFINNING FÖR PÅLNINGAR. För någon tid sedan meddelades i Dinglers polytekniska journal en beskrifning med ritning på eu nytt sött att åstadkomma allahanga pålningar, uttänkt af en med. doktor mr Potts i London; men detta förslag föreföll så problematiskt, att sannolikt de fleste läsare af den tekniska journalen hastade förbi det, såsom en s. k. förflugen id,. Nu öfverrsskas man likväl af en berättelse i Times, om detta pålningssätts användning, med en alldeles utomordentlig framgång, i jemförelse med de gamla methoderna. Sedan detta är gifvet, torde doktorns sätt förtjena att omtalas. De pålar han använder bestå af jernrör, hvilka kunna vara huru vida som heldst. Ett sådant rör ställes på den plats, der det skall nedsänkas. År grunden icke belägen under vatten, så pumpas vatten i röret och deromkring, för att upplösa marken; derefter bringas en med röret förenad luftpump i verksamhet, för att pumpa luften ur röret. I mån som detta sker trycker atmesferen ner röret i grunden, medan sand, grus, vatten etc. rusa upp uti detsamma nedifrån. Röret gräfver sålunda en grop åt sig sjelf. Sedan en rad dylika rör blifvit nedsänkta, fyllas de med vattenmurbruk och stenskärfvor, eller också med vanliga träpålar, allt efter omständigheterna, samt förenas med rustvirke. Sättet har blifvit försökt vid Goodwin-Sands och svarat beundransvärdt väl emot ändamilet. Den skyndsamhet, hvarmed rören mnedsjunka, är verkligen förvånande. Medelst Jufipumpen och jerpröret uträttas mera på en timma än som kan medhinnas på en dag eller t. o. m. på en vecka med den vanliga pålningen med trästo!par och pålkran. — Uti Gozette des Tribuneaux omialas en mycket ohygglig, nästan otrolig händelse, som förekommit nära Ardres i Frankrike. En grefve G. Gomer, boende på slottet Wolpbus, nära rämnde stad, befann sig ute på jeg: i skogen Montoire, då han fick se en fattig gosse, som klättrat upp i en ek, för att afbryta och insamla vissnade qvistar. Jaså, hvitmössa (gossen hade en hvit mössa), är du här nu igen! utropade grefven; jag bar länge lofvat dig en hagelsvärm och nu skall du få den.n Gossen började gråta och bedja; men det bjelpte icke; grefven gick några steg tillbaka, för att få bättre sigte, lade an och sköt, likasom på ett Vanligt villebråd. Gossen föll ned ur trädet. Folket, som hört barnets rop cch skottet, skyndade til! och man fann gossen ligga betäckt af blod. Grefve Gomer har redan blifvit tilltalad inför rätta för sin obyggliga gerning. — DJEFVULEN I Lyon. Nigra oroligheter hafva inträffat i Lyon d. 26 Sept. af en sällsam anledning. Någon tid hade ett rykte spridt sig att djefvulen valt till scen för sina operationer en flickskola der i staden och om nätterna spelade några puts med åtskilliga af de unga pensionärerna, hvarvid han icke blott syndade mot sedlighetens bud, utan äfven åstadkom kroppslig smärta, emedan han stack sina offer i köttet med nålar. Polisen fick kunskap härom, men som den icke hyste någon tro på närvaron af något öfvernaturligt, så anställdes en undersökning, hvaraf följden blef, att åtskilliga personer häktades på misstankar att hafva bedrifvit ofoget. Sedan folket i stadenhärigenom kommit ifrån sin förra lättrogenvhet, har det nu börjat föreställa sig, i anledning af någonting som transpirerat, att hela tilltaget härrör från några andans män, som härom varit i samråd med skolförestånderskan, i ändamål att verka på pensionärernas inbillningskraft till befrämjande af vissa presterliga planer. Natten efter söndagen skockede sig på gatorna omkring 4000 menniskor, scm urder utrop ned med presterna!p tågade till en viss abbe Collet, som misstänktes för delaktighet i tillställningen och hotade att hänga honom. Lyckligtvis hindrade polisanne mAallanth on 4 2 alnarocoom fölid af AÄAatta