Aftonbladet – 18 oktober 1847, sida 3

tidsdrägt; och det småleende, som lyste i hvarje ansigte, ynglingarnes skälmaktiga blickar, och de vackra bondflickornas sedesamma hållning, utvisade tydligt, att en ceremoni, som aldrig underlåter att väcka deltagande hos alla stånd och åldrar — en vigsel — skulle komma att ega rum. Vid den kyrkogårdsporten, som var närmast Dolilis-hill, stod kyrkbetjeningen redan uppställd. Snart syntes två vagnar komma utföre backen och stanna vid nämnde port. Ur den första steg Thames Darrell, eller, som han numers kallades, markisen af Chatillon. Ur den andrs steg först herr Wood och derefter hans dotter. Aldrig sken solen på ett älskligare par, är det som nu framgick till altaret. Kyrkan var öfverfylld med folk af alla klasser, som infunnit sig för att öfvervara ceremonien; och så snart den var förbi, följdes det nyvigda paret till sin vagn, under högljudda välsignelser och lyckönskningar. I trots af den outsägliga glädje, hvaraf brulgummen var intagen, kunde han ej hindra nå. gra sorgliga tankar att tränga sig på honom vid hågkomsten af det melankoliska uppträde hvartill han just nyligen på samma ställe vari! vittne. Det unga paret hade suttit i vagnen några minuter, då herr Wood kom till dem. Har bade blot eflägsnat sig, för att tillse, att en offentlig frukost, som han hade beställt på Sex Klockor, för alla, som ville deruti delt2ga, var i ordning. Han hade tillika gifvit befallning, att lingre fram på dagen en hel oxe skulle