Aftonbladet – 15 oktober 1847, sida 1

tio personer med sig — alla ifriga att biträd: vid den förrymde fångens gripande. Tag fast tjufven! vrålade Jonathan, som pi afstånd såg flyktingen ta af en gränd åt Hatton garden. Det är Sheppard, Jack Sheppard tag fast honom! Och hans rop upprepades a! hela skaran blodhundar, som följde honom : hälarna. Jack hörde dessa rop, och, ehuru orolig deröfver, fortsatte han stadigt sitt lopp. Efter många svängningar och krokar, hvarunder hans förföljare, som ständigt ökades till antalet, beböllo honom jemt i sigte, nådde han slutligen Grays-Inn-gatan. Här blef jagten allt hetare. Utmattad af sina föregående ansträngningar och tyngd af sina fotbojor, var han, ehuru eljest utomordentligt lätt fotad, under närvarande omständigheter ingalunda vuxen sina fiender, som småningom komm9 honom allt närmare. Vid hörnet af Liquorpondgatan var den gamla flampstead-postvagnens byrå; och just den irågavarande aftonen stodo en hel mängd beidare, formän, postiljoner och stalldrängar föramlade på postgården. Alla dessa rusade, så nart ropen hördes på afstånd, till gårdsporter, ch kommo dit just i detsamma Jack sprang örbi. Tag fast tjufven!s vrålade Jonathon. Tag fast tjufven! skrek packet bakom honom. Som det var ingen svårighet att fösstå, att Jack var den som mentes med dessa rop, gjorde vå af de närmast stående karlarne ett utfall mot honom, Men han undvek dem ge:om in vighet. En stalldräng tussade derefter på wonom en stor hund; men med eit slag af sin rogna jernstör skickade han djuret tjutande illbaka. De två stalldrängarne följde honom nedlertid tätt i hälarne; och Jack, hvars krafer började aftaga, fruktade att han ej skulle unna hålla ut i lingden. Icke desto mindre ortfor han att springa, fast besluten att ej låta aga sig lefvande. Ännu bibehållande sitt försprång, rusade han. ägen rakt fram, till dess husen blefvo glesare ch hen kom utom staden. Här tänkte han woppa öfver häcken till venster och kasta sig n på de öppna gärdena, då han blef hindrad f två ryttare, som, hafvande hört de ännu betändigt fortsatta ropen, redo emot honom och?