Aftonbladet – 14 oktober 1847, sida 2

;saren torde pårainna sig, var der en. iten port, genom hvilken man bade ingång till vaksigan af hust Vid förra besöket hade lenna port blilvit sprängd; men innan Jack nu företog samma åtgärd, vred han på låset, och ill sin stora förundran och glädje fann han porten ostängd. Ian kom således utan svårigbet in, och befenn sig i en smal gång, som ledde till baktr-ppen. Här bade han icke tagit många stez, lörr än han bl:f varse Quilt Arnold i öfra förstugan med en lykta i handen. Quilt, som hörde någon gå, ropade: Abraham, i tanka att det var juden. Jack drog sig hastigt undan, och sökande det första göraställa ban kunde finna, steg han utför källsrtrappan. Quilt kom imedlertid ner, såg efter porten, och då han f.nn den oläst, stängde han den, under en vild förbannelse öfver sin kamrats vårdslöchet. Derpå följde han samma väg, som Jack nyss hade tagit, nedåt källaren, och gick dervid så nära förbi Jack, som hade gömt sig bakom ett skåp, att ban nästan rörde vid honom. Jacks första tanka var att genast slå honom till marken med jernstören; men han blef så bestört öfver janitseharens vilda blickar, att hen beslöt dröja, tills han vunnit upplysning om hans förebafvande, För den orsaken lät hen honom passera. Quilts uppsyn och beteende voro i sjelfva verket sådana man finner hos en menniska, som har i sinnet att begå ett förfärligt brott och söker intala sig det mod och den beslutsamhet, som dertill fordras. Han stannade emellanåt — såg bäfvande omkring sig — stod åter stilla och