Aftonbladet – 12 oktober 1847, sida 1

JACE SHEPPARD.) ROMAN AF W. HARRISON AINSWORTEH NITTONDE KAPITLET. KAPELLET. Beläget i öfversta våningen af sydöstra hörnet var gamla Newgates kapell deladt på norra sidan i tre särskilda med galler försedda afdelningar, eller skrank, som de kallades, bestämda för simpla gäldenirer och missdådare. På nordvestra sidan var en liten afplankning för qvinfolk, och på södra en större och beqvämare plats för bättre gäldenärer och främmande. Straxt nedanför predikstolen var en särskildt afstängd rundel, inom hvilken till döden dömde brottslingar suito att afnöra den straffpredikan, som hölls för deras räkning kort före deras afrättning, och hvarvid de utgjorde ett offentligt skådespel för de fölkhopar, som vanligen vid sådana tillfällen ditlockades af nyfikenhet. Men vi återgå till vår berättelse. Jack hade kommit i ett af de på norra sidan af kapellet varande skrank. Den stängsel, hvaraf det omgafs, var ungefär tolf fot hög; nedra delen beostod af tjocka ekplankor, och den öfra af starka jerngaller, med hvassa jernlasgar ofvanpå. Det fanns en dörr utåt kapellet, men den var stängd. Jack bröt likväl utan svårighet opp den med sin jernstör. Efter att hafva med samma lätthet undanröjt flera andra hinder, inträdde han i dödsfångarnes skrank, der han sjelf en ging förut hade suttit. Här utsträckte han sig makligt på bänken, i bopp att njuta några ögonblicks ro. Men denna tillfredsställelse blef honom förnekad; ty så snart han tillslöt ögonen — om än aldrig så kort stund — framställde sig för hans inbillning hela uppträdet vid det tillfälle, då han förra gången hade besökt detta ställe. Likasom då, ) 88 Å. B. JU 197—935.