Aftonbladet – 11 oktober 1847, sida 1

tionen, sade Hozarth. Det är en skam, hvilk: summor bortslösas på de der menniskorn2, oc! jag skulle bli förtjust, om jag finge se dem för jagade från scenen. Men jag har så väl son ni en ide, i anledning af Sheppards histo:ia Jag vill taga på en gång två lirlingar, och teckna begges lefnadsbana. Den ene skall ge. nom ihärdighet och flit vinna förtroende, förmögenhet och den högsta ära; den andre skall genom ett motsatt uppförande och ett liderlig! lefnadssätt komma att sluta i galgen. Er teckning, herr Hogarth, blir enligare med sanningen och mer lärorika, anmärkte Jack med nedsl:gen min. Men cm min bana skulle tecknas med sannfärdighet, skulle den framställas som en låpg strid mot ödet i skapnad af...v Jonathen Wild — jag vet det, inföll Gay. )Men apropos, herr Hogarthp, tillade hn, vändande sig till denne, var det icke er jag såg i går aftons på ridotto med lady Thornhill och hennes vackra dotter? Mig? — nej, herr Gay! stammade Hogarth, rodnande. Och han fördristade sig att öfver papperet, hvarpå han tecknade, ge en vink åt poeten. Lyckligtvis var sir James så upptagen af sitt eget göromål, att både yttrandet och åtbörden undföllo honom. ,Jag har förmodligen misstagit mig, svarade Gay. — Men nu kommer jag ihåg, hvad ni har gjort för en kostlig karrikatur af min vän Kent i er gravyr öfver Burlington-porten. Ja, i sanning en kostlig karrikatyr,, yttrade Phornhill skrattande. Hvad säger herr Kent om den?