Aftonbladet – 9 oktober 1847, sida 1

SJACBE SHEPPARD.) ROMAN AF W. HARRISON AINSWORT Hör, Jackl sade Wild med en ondskefull, triumferande min; jag vill nu säga er hvad jag har uträttat. Alla mina pliner hafva lyckats. Inom en minad skall er mor tillhöra mig. Trenchardska eseodomarne skola också blifva mina, ty sir Rowland är ej mera till, och den der ynglingen Thames kommer aldrig mer att se dagens ljus. Blueskin, som hed: undkommit med mina penningar och mina papper, är nu fången här och skall dö i samma galge som n. Min hämd är således i alla af.eend n tillfredsställd.n Utan att afvakfa nig svar, lemnad2 han skyndsamt cellen, i det han gaf fången ett argt, hämdfullt ögonkast. Dörren blef derpå list i dubbelt lås och reglad. Jag har ännu inte slutat, sade Jonathan, då han åter träffade fångvaktarne. ,Jagkar lust stt se, om Blueskin blifvit något lugnare. Och så har jag en fråga stt göra honom. Ge mig nycklarna och ljuset. Jag vill gå allena Med de:sa ord skildes ban från fångvaktmästaren och dess underhafvande, steg utfire en liten spiralirapp:, och genomvandrade ett långt stengalleri, hvarifrån fl:ra särskilda sidogångar utgingo. En af dessa tg han af, och sedan han gjort flera krokar — ty han var noga bekant med alla fingelsets irrgångar — kom han slutligen till den cell han sökte. Han letade då fram en viss nyckel bland hela den tunga knippan som Austin lemnat honom, öppnade dörrn och såg Blueskin sittanle i andra ändan af den lilla kammaren, fångslad med handklöfvar och med tunga fotbojor. Vid Jonathans inträde sof fången och brummade öfver att ban blef störd. Men så snart han fick se hvem ) Se A. B. Jå 197—933.