Aftonbladet – 9 oktober 1847, sida 1

det var, lifveades hen plötsliger, och kastade en vild blick under sina buskiga ögonbryn jå den. inkommande. ;Hvad v.l ni mig? frågade han med sträf röst. Jag vill veta, bvar ni har gjort af de öfriga banknoterna — och guldpåsen — och papperen, som ni tog bort i mit rum sade W.Id. Då skall ni få det besked, svarade Blueskir, med ett grin af innerlig tllredsställelse, att den enda upplysning ni nånsin får om den saken, är alt siltsommans befinner sig på säkert stille, der ni aldrig kan finna de, men eaannan pecson Lommer att lyfia hela beloppet, och d t innan kort.v oo oHör mig, Blueskinr, cad2e Jonatban och j qväfde sin vrede; om ni vill säga mig, kvar: des-a saker ä 0 tll fanan es, och jag verkligen finner dem der, så skall jag sätta er i fribet, Och till på köpet skall ni få en del af gulJpåscns innehåll för er egen räkning. Jagz skall säga er, hvad j:g vill gå ia på, svarad2 Blueskin. Sätt kapten Sheppard i fribet; och när jag får veta, alt ban är på fri fot och befianer sig i säkerhet, — men inte; förr, — skall jag öfverlerana till er både penningarna och pipperen, och nigra andra dokumenter på köpet, som ni inte har någon. aning om. i Oefterrättliga dårelv ropade Jonaihan förbittrad. Tror ni, jag skulle på sådana wikor afstå ifrån den Jjuvaste delea af min hämd? Nej, då har ni missräknat er. Men jg skall noz få hemligheten af er genom andra medel Med dessa ord slog han häftigt igen Harm I och stängde den i lås. Ungefir tio dsgar efter detta saritel, blef Blueskin, som var anklagad af Wild för åtskilliga stölder och hade tydliga bevis emot sig, inställd för skranket i Old-bailey att undergå ransakning. Han förklarade då inför rätten,