Aftonbladet – 5 oktober 1847, sida 2

JACE SHEPPARD. ROMAN AF W. HARRISON AINSWORTH. TRETTONDE KAPITLET. SUPEEN HOS KNEEBONE. Öfvertygad att Jack Sheppard skulle hålla sitt löfte till Kneebone, och säker att kunna gripa honom, om han det gjorde, skyndade Shotbolt från Newgate till det fängelse, han sjelf förestod i Clerkenwell, för att göra sina förberedelser. Sedan han en stund öfverlagt med sig sjelf, om han skulle taga med sig någon medbjelpare, eller ensam verkställa arre:steringen, segrade vinningslystnaden öfver fruktan, och han beslöt 2tt vara allena. Han försedde sig sålunda med flera serskilda vapen, hvaribland äfven en stor ekpåk, sådan som vanligen brukades af nattvakten, och tog med sig i fickan ett stycke tåg och en kafle, för att hafva tillreds, i fall af bebof, hvarpå han begaf sig åstad klockan tio, att försöka sin lycka. Innan han tog vägen till Wych-gatan, besökte han likväl först vaktrummet i Newgate, för att höra efter huru sakerna stodo. Han fann der fru Spurling och Austin sysselsatta att äta qvällsvard, med Caliban som upppassare. Nå, det var bra ni kom, herr Shotbolt, ropade fångknekten; jag har goda nyheter att berätta er. Herr Wild har fördubblat den belöning, han först lofvade, och guvernören har likaledes. utfäst ett pris af hundrade göinger för Sheppards gripande. Ni säger så baral utropade Shotbolt. Läs sjelfl svarade Austin och pekade på plakatet. Jag bör likväl söga er, att herr Wilds löfte är vilkorligt, nemligen om Jack blir tagen innan morgon bittida. Jag fruktar således, att det är föga utsigt att erhålla den delen af belöningen., Ja så, ni tror det? svarade Shotbolt småskrattande, under det han noga genomliäste plakatet och Iyckönskade sig sjelf öfver sin klokhet; ;ni tror verkligen det? ha! ha! Men hör ) Se A. B. Jå 197—999.