Aftonbladet – 2 oktober 1847, sida 1

Er aktning ör allt hvad ban begär,, fortfor Winifred. Den äger han och skall alltid äga den, svarade fru Sheppard med den mest passionerade ton. Han har min gränslösa t:cksamhet, min oinskrävkta tillg fvenhet. Men jag är icke värdig att bi någon mans, allraminst hans, msöka. Wioifred, ni känner mg ieke. Ni vet inte, hvilken eländig, brottslig varelse jag är; ni vet nte i hvilka Jåga kretsar mitt lif bar blifvit tillbragt, med hvilka brott det har blifvit befläckadt. Men allt had jag fordom begått skulle sara förlåtligt, i jemförelse med den brottskgheten att gifta mig med er ädle fader. N-j, nej, det bör aldrig ske.n Ni afmålar er sjelf värre än ni någonsin Va rit, bästa fru Sheppard, återtog Winifred med ömbet. ,Era fel voro omständigheternas verk. Ni må bemantla dem så mycket ni vill, svarade enkan med högtidligt allvar, ,så förblifva de alltid fel, och som sådana kunna de ej godtgöras genom ett fel, som skulle vara ännu värre. Öm ni älskar mig, så tala aldrig mer om den saken. Jag är ledsen att jag någonsin nämnt detn, svarade Winifred, xefter det är er emot. Mn som jag visste alt min far ärnade göra er ett I sådant förslag, i fall Jack skulle bli benådad ... I fall han skulle bli benidad? inföll fru Sheppard med ängslan. Tv:flar man således att han blir det? Säg! svara migl Winifred teg. Er tvekan öfvertygar mig att så är,, fortfor !enkan. Kanske Thames är redan återkommen ifrån London?