Aftonbladet – 1 oktober 1847, sida 4

Brödförsäljningen, som förut varit uti huset AM 41 vid Stadssmedjegatan, är med denna dag flyttad til huset 4 9 i Storkyrkobrinken, till höger från Riddarhustorget. Stockholm den 27 September 1847. T. F. LEFFLER. Det nya Gödningsfabrikatet. Nästlidet år på hösten anlades, efter flere kunnige landtbrukares tillstyrkan och med inhemtande af vetenskapsmäns råd, vid ön Björnholmen i Mälaren, omkring 7 a mil från Stockhom, en fabrik för tillgodogörande af den för äkerbruket så ytlerst dyrbara latrinspillning, byaraf bufvudstaden årligen lemnar omkring 80,000 hailftunnor, hviika hittills till det mesta varit för landtbruket förlorade. Entreprenören för bufvudstadens latrinrenhållning, sjelf en medelös man, hade dock i många är nitälskat för tilvägabringande af ett sådant företag, och för nägra år sedan kom ett sådant verkligen till stånd, men olyckligtvis till föga båtnad för saken, emedan de som styrde det ville skörda mycket på kort tid, och säledes gjorde varan både dyr och dålig. Man uppblandade gödningsämnet dels med jordmylla, hvaraf landtmannen har nog utan att köpa den, dels med kolstyblb, som snarare motverkar än befordrar vextligheten, och i alla fall, är af nog ringa värde såsom gödnirgsämne, för att behöfvas dyrt köpas. Och man satte ett orimligt högt pris, 2 Rir Bko pr tunna. på cen vara, som vid vetenskaplig analys befanns innehålla endast en ringa del egentligt gödningsämne. Följden blef, hvad den måste blifva, att företaget föll, och att stor svärighet uppkom genom den opinion det fick emot sig, att bilda ett annat i samma väg. I flera är har saken legat neder i brist af ny förlagsman, men en förläggare lät slutiigen finna sig, och elt nytt försök som sagdt gjordes. Denna gång blef dock en motsatt grundsats emot den första följd, nemligen fullgod vara till möjligen lindrigaste pris. De beståndsdelar, hvaraf detta gödningsämne skalle utgöras, blefvo latrinämne 57, 94, garfvarbark 537 4 9, och gips 5 9,. Afsigten härmed var alt enär alla dessa gödningsämnen hvar för sig äre ibland de bästa, som landtbruksvetenskapen känner, åstadkomma en blandning, som både innehöll tillräckliga, animaliska, vegetabiliska och mineraliska beståndsdelar, allt eftersom jorden behöfde det ena eller det andra; att genom gipsen bereda barkens snabbare decompossering och genom barkens genomdränkning af latrinämnet giffa en gödning, som icke blott för en gång verkade retande, utan som genomsmåningom skeende upplösning och öfvergång till matjord kunde bibehålla sig under flera år med jemn kraft. Tillverkningen efter denna grundsats har fortgått under nu förfutna sommar oafbrutet. . Ehuru sjelfva beskaffenheten af detta nya företag bordt utgöra sin egen rekommendation, hafva dock twillverkarne i anseende till det rättvisa misstroeade, som herskat, i anledning af ofvan uppgifne förhållande, emot slike företag tvekat huruvida de berle framträda med en anmälan intill dess de kunde med eu faktum, ett erfarenhetsrön, styrka resultatet af det nya gödningsfabrikatet. Detta har nu blifvit möjligt. Merr Baron C. Björnstjerna behagade nemligen i slutet af nästlidne Maj, af det första fabrikat, som blef färdigt, uttaga ett parti af 400 t:r till sia egendom Almare-Stäke, hvilket säsom nedanstå nde intyg visar, utströddes till 50 t:r på tunnlandet å en odling. Denna var, enligt enskilda uppgifter, en mager ängsvall, der gräset nästan utgålt. Vid nu verksrälld inbergning skördades derefier 44 lass korn efter tunnan utsäde. Enligt Herr Barons uppgift, anses af hyarje lass blifva omkrirg 47, tunna, d. v. s. nära sjultonde kornet. Detta vackra resultat, det enda som hittills hunnit blifva kändt, cnär Herr Baron gjorde sin reqvisition så tidigt, att det redan denna höst kunde visa sig, har föranledt Iferv Baron att under sommaren taga ännu ytterligare 400 t:r, för att försöka detta fabrikat å gammal åkerjord bredvid annan gödsel, och. kommer följden häraf att blifva känd nästa sommar. Beräknas för ett tunnland 80 lass vanlig gödsel å 32 Bf Rgs per lass — 353: 46, hvilket vsserligen är lågt, så understiger väl detta belopp något den summa, som åtgär till gödning med detta fabrikat, enligt Herr Baron Björnstjernas försök, 50 t:r pr tunnland å 4 Rdr Rgs 30 Rdr, men dels ör i anseende till den mindre volumen fabrikatet mindre dyrt att transportera, ja, en qvantitet af 50 lass vanlig gödsel, transporterad t. ex. 4 mil från Stockholm -sjöväg och utförJt på åkern, skall säkerligen öfverstiga i dyrhet en qvantitet af 50 t:r fabrikat, de!s bereder fabrikatet åt jorden en behållning i matjord föga under 40 å 30 ?,, då den vanliga gödseln knappt lemnar mer än 5 9, dels är fabrikatet beräknadt att hålla jordens kraft under flere år.. Om således båda gödningsämnena lemnade endast lika atkastning, så skulle fabriksgödningen ändock betydligt löna sig. Men då mna härtill kommer, att denna sednare, enligt det gjorda rönet lemnat 4674 t:r på ttnanlandet, då den vanliga gödningen endast lemnar 7 t:r eller 7:de kornet, d. v. s. öfver 1009, högre afkastning, så torde dess fördel vara bevisad, och det. kapital icke bortkastadt, som derpå användes. Det är väl sannt att den högre afkastningen denna gång möjligen kan. till någon del tillskrifvas det förhållande, att den utgjort första grödan på en nyodling; men en mager och utmattad äng, som knappt lemnat någon näring för guväsvext, skulle troligen al sig sjelf och utan denna kraftiga gödning icke lemnat serdeles näring för en korn-gröda. Man har, för att öfvertygalandtbrukarneatt det ifrågavarande fabrikatet icke blott lemnat ett fördelaktigt praktiskt resultat, utan ock att dess tillverkning är af solid och redbar beskaffenhet, anmodat Föreståndaren för Landtbruksakademiens Experimentalfälv, Herr Direktör Stenberg, att undersöka detsamma; och få tillverkarne äran här-meddela de båda betygen: På begäran får undertecknad meddela, det jag funnit Björnholmens gödningstillverkning fullkomligt motsvara min förväntan. Jag har i år ulstrött deraf 50 tunnor pr tunnland å en förr ej göds!ad odling, som skulle med vårsäd igemläggas, och har äringen derefter blifvit något mer än 41 lass efter tannan utsäde: I följd af ofvannämnde resultat har undertecknad ytterligare reqvirerat 400 tunnor gödningsämne, för att utsprida detsamma å gammal åkerjord.. Stockholm dem 44 September 4847. C. BJÖRNSTJERNA, Löjtnant., Undertecknad, som blifvit anmodad att taga kännedom och yttra mig om det vid Björnholmen tillverkade gödningsfabrikat, finner de. beståndsdelar, hvaraf detta utgöres, nemligen menniskospillning, till circa 57, 99, garfvarbark 377, 9, och gips 5 9, vara ganska ändamålsenliga så väl för gödning och öfvergödning af åker som ängsjord, och att den kostnad, som på dess begagnande användes, bör kunna väl betala sig. Företrädet anser jag genom blandning af dessa ämnen, bestå icke blott deri, att genom latrinen jorderm erbållter en för växtligheten fördelaktig tillsats, utan ock. deri, att genom barkens småningom skeende sdecomponering gödningsämnet fortfar att verka flerårigt, samt lemnar en matjordsbehållning, hvilken den vanliga gödningen med kreatursspillning icke i samma grad kan förskalfa. Bäst anser jag det ifrågavarande gödningsfabrikatet vara om det användes i halfjäst skick. Tillverkningen af detta fabrikat är solid och redbar, och skall jag nästkommande år lemna ew mera getaljeradt utlåtande öfver detsamma, sedan det blifvit i sina resultater kändt genom de försök, sam dermed på olika jordmän å Kongl. Landtbruksakademiens experimentalfält under denna höst anställes. t oStockholm den 46 September 4847. ! C. STENBERG., Som rätta tiden nu är inne isynnerhet för öfvergödning af höstsädet och ängarne, hvartill detta fabrikat serdeles väl lämpar sig, så få tillverkarne äran tilkännagifva, att retvisitioner af större och mindre partier anmälas hos Herr JL. Strindberg å 32 B banko pr lös tunna, och torde tillika tillkännagifvas, buruvida Herrar Afnämare önska sjelfve besörja om heratningen eller em I denna skall af Fabrikens egare besörjas. Stockholm den 29 September 1847. . Egarne: af Gödningsberedninger I vid Björnholmen. g Tyet ar med tillfredsställelse man får fästa ! läsarens uppmärksamhet å de bemödanden, som gö