Aftonbladet – 29 september 1847, sida 1

ofantliga afgifter, som disponenten fordrade; det första neml:gen, som hvar och en vid sitt inträde måste erligga, var ett premium af 20 ända till 300 pund, allt efter personens rang och förmögenhet, och dertill kom vidare en dryg hyra för hvar vecka. Hvad som kunde anse; i någon mån urskulda denna rofgirighet, var den omständigheten, att 3000 pund voro betalta af herr Pitt, Newgatez dåvarande guvernör, för dispositionsrätten öfver Press-yard. Denne Pitt, som år 4746 hade blifvit anklagad för bögförräderi, såsom misstänkt att hafva hj elpt rebellgeneralen Forster på flykten, men slutligen blifvit frikänd, insamlade en gyllne skörd under den tiden Preston-rebzllerne innehade större delen af de ifrågavarande rummen, då det betaltes för en enda kammare, efter hvad en af nämnde arrestanter sjelf berättat, en drygare 2fgift, än hyran för det bästa hus vid S:t James-square e:ler Piccadilly skulle ha utgjort för flera år,. Men detta var icke allt. Andra och så mycket mer tryckande afgifter, som drabbade de ringare och fattigare personer, uttogos af de underordnade fångvaktarne. Om en fånge vid sitt första inträde icke ville eller ej kunde tillfredställa fångknektarnes fordringar, så blef han kastad i det så kallade Condemned-Hold (dödsfångarnes häkte) bland de allravärsta förbrytare, och genom hotelser skrämd till undergifvenhet. Som efter de gamla. ordningarne bruket af starka drycker icke var förbjudet, så hölls en ölstuga i vaktrummet, äfvensom en källare i Commonside, under inseende af samma fru Spurling, som förut i denna berättelse blifvit nämnd såsom värdinna på krogen i Queenhithe; och från dessa ställen utdelades kring hela fängelset vin, öl och bränvin af sämsta beskaffenhet, i falska mått, och till höga priser, hvilket hade till följd, att Newgate i stoj och liderlighet täflade med, om ej öfverträffade, den värsta krog.