benne med någonting rysligt. Mitt beslut är att ofördröjligen besöka henne och se till om det är möjligt att få henne från det der stället. Det är fåfängt arbete, mumlade Blueskin, och kommer bara att göra förargelse. Ivad vill ni företaga med en vansinnig mor, på en tid då ni behöfver all möjlig skarpsinnighet för att bjelpa er sjelf? Gör er inga bekymmer för det som angår, mig,, svarade Jack. Jag siger er en gång för alla, att jag vill och skall gå dit.s Vill ni ta mig med er då? Nej, ni skall vänta på mig här. Då får jag vänta långväntan, mumlade Blueskin. Ni kommer aldrig tillbaka. Vi få väl se, svarade Jack. Men om det skulle hända, att jag inte kommer tillbaka, så lemna Edgeworth Bess den här penningpungen. Ni träffar henne i Svarta Marys båla. Och sedan han i hast intagit en lätt frukost, begaf han sig på vägen, längs efter östra Smithfield, uppföre lilla Tower-hill, öfver förra Miorient OStrets egor och Hounsditch. Sålunda om han utan något äfventyr eller fara till Moorfields. ; yr elle Gamla Bethlehem eller Bedlam, — hvaraf in!et spår numera finnes, sedan hospitalet för vansinnige blifvit flyttadt till Saint Georgesfield — var en stor och präktig byggnad. Den uppfördes i Moorfields år 1675, i samma styl som Tuilerieslottet, hvilket säges till den grad bafva uppretat Ludvig den fjortonde, som ansåg det för en uppenbar skymf, att han lät i Paris uppresa en byggnad, som fullkomligt liknade S:t Jamess palats och som var bestämd för de låigsta behof. Den förstnämnda bygg nadens form och storlek voro i sjelfva verket af sådan beskaffenhet, att den förlöjligades af dera den tidens qvickhufvuden, hvaribland en, den satiriske Tom Brown, yttrade sig derom sålunds: ,Bedlam är ett lustigt ställe och har öfverflöd på roligheter. Den allra förnämsta elfva byggnaden, hvars utomordentliga prakt Iså förbäflligt passar för personer, som äro utan lallt sinne och känsla för det sköna. Dess inre är den skarpaste satir på dess yttre och ge!