andra ansedda män, hvari med tacksamhet omförmäles alt konungen har pi kraftfullt språk protesterat emot den förolämpning, som tillfogats påfvens heliga och vördade myndighet, hvilket alltså bekräftar det i vissa tyska tidninzar motsagda ryktet om denna protest. Omedelbart derefter heter det: Edra undersåtare instämma af hjertat i samtliga Italienarnes bifall dertill; de känna mer än någonsin behofvet att i värdig och aktningsbjudande hållning samla sig kring er person, för att värna den förödmjukade religionen, fäderneslandet och thronen, mot de ständiga och systenstiska fienderna till ert höga hus. Befall, sir, befall, utan skonsamhetsbetänkligheter för ert folk, ty lif och gods gälla för oss intet, när frågan är om befrielse eller beroende, om det italisnska namnet eller nationell förnedring, om att vara eller icäe vara. Befall, sir, ty Gud är med oss. Medan er sköna här, er ära och stolthet, skall såsom fäderneslandets beskyddare och försvarare förnya de ärofulla dagarne vid Assietta och Guastalla, och segrande beså en strid, hvars utgång ej kan blifva oviss, skola vi med våra önskningar och böner påskynda detta vintade ögonblick, och frivilligt öfvertaga bestyret att såsom nationalgarde vaka öfver allmänna lugnet o. s. Vv. Från London försäkrades, att en depesch hade afgått den 8 September derifrån till Rom och Turin, med bestämd förklaring att England vill bistå de begge hofven, om deras oafhängighet på något sätt blir angripen. Enligt Maltas Times, hafva engelska krigsskepp verkligen blifvit beordrade derifrån till Ancona; nu förnimmes, att äfven Osterrike utsändt 3 krigsskepp från Venedig eller Triest, för att kryssa i Adriatiska viken, och att de den 7 September hållit sig på höjden af Ancona flera timmar, så att de kunde ses ifrån staden. Prinsen af Canino och hans handsekreterare, Moasi, hade i romerska nationalgardets uniformer uppvaktat påfven; den förre tjenar i ledet, men Masi är kapten. Den 8 September, aftonen före den i gårdagsnumret omnämnda stora Marizefesten, firades af en talrik församling inoch utländska konstnärer, på konstnärsklubben (Caf delle belle artip), genom uppställandet derstädes af de på gemensam kostnad anskaffade marmorbilderna af Pius IX och Gioberti. Lokalen var eklärerad och öfverfylld, och på Corso befanns en ofantlig mängd åskådare. En tysk ingeniör, Heyermann, höll på italienska ett tal, som mottogs med allmänt bifall, hvarefter bilderna aftäcktes under evviva-rop för Pius IX, Italien, Italiens oafhingighet, Preussen, alla tappra tyskar, alla ädla män af alla nationer, Polen, Italiens martyrer 0. s. v. Derefter tågade samlingen til! toskanska och sardinska sändebudens hoteller och ropade viva för de begge monarkern3. Sändebuden visade sig i fönstren, betygade sin tacksamhet och slutade med evvivarop för påfven, för romerska folket och för hela Italien. I Milano och Padua voro åtal anställda mot innehafvarne af Giobertis skrift Il Gesuita modernox. Från Milano förklarades den 453, att lugnet var återstäldt, nemligen sålunda, att alla bodar voro på regeringens befallning stängda och talrika infanterioch kavalleriafdelningar genomtågade gatorna och skingrade tumultuanternap. I palatset Marino voro rum iordningställda för grefve Fiquelmont, hvilken blifvit afsänd från Wien och stundligen väntades, för att stå vid vicekonungens sida,. Styrelsens ställning skildras för öfrigt såsom ganska svår, emedan invånarne i Lombardiet icke blott, såsom de andra Italienoarne, fordra reformer, utan att Österrikes välde måtte alldeles upphöra. Med dagens post har man tillgång på neapolitanska statstidningens berättelse om händelserna på Sicilien och Kalabriska kusten. Den öfverensstämmer i sjelfva saken med hvad man inhemtat ur franska och tyska tidningsberättelserna; men framställer blott anledningen på annat sätt, nemligen såsom mera roflystnad än politik. Postdagarne förut var det i de officiella meddelandena blott fråga om roflystnad och ingen politik. GREKLAND. I Athen var man ännu den 46 September i största bestörtning öfver Kollettis sjukdom. Frågan om hans lif ansågs äfven som en lifsfråga för Grekland, och alla underrättelser från landsorterna öfverröstades af oron öfver denna händelse. Denna oro lugnades icke genom det i Athen samtidigt dermed sig utbredande ryktet att en ny engelsk flotta väntades till Pireos. RYSSLAND. En tkrigsbulletin af den 20 Aug., införd i Petersburgs tidning, beskrifver en mängd fäktningar vid byn Satta i Kaukasiska bergsbygden, anförda af furst Woronzow sjelf, med seger för ryssarne. Två af furstens adjutanter stupade, nämligen furst Gagarin och ryttmästaren Glebow; om någon annan mansspillan förmäles ej i segerberättelsen. Kaukasiernas förlust uppgifves deremot uttryckligen såsom ännu mera kännbar. HATTI. En ministerförändring har ägt rum i slutet af Tal; darföra att senaten mnadcatte ett af de