Aftonbladet – 27 september 1847, sida 3

—mördaren, sade i detsamma Wood, som satt för sig sjelf och upprepade språk ur den He-. liga skrift. Det var en röst från himmelen, utropade Thames; och jag upp:ager delta ord som en högtidlig befallning. Den bofven har alltför 1 länge njutit en oförtjent trygghet. I Blodtörstiga och ondskefulla män skola icke lefva hälften af deras bestämda tid, läste Wood högt på ett annat ställe i bibeln. Och han har blilvit så länge skonad! utan tvifvel har Försynen dermed haft någon afsigt, återtog Thames. Men änskönat han blifvit skorad af stormen, skall han ej bli skonad af mig. Denne man, fortfor Wood, som hade återigen vändt om några blad i den heliga boken; denne man är visst en mördare, som hämden ej tillåter att lefva, fastän han blifvit räddad ur hefsdjupet. Intet skyldskapsband skall afvända min hämnd, sade Thames med dyster uppsyn. Jag nöjer mig ej med mindre än hans Hif. Du skall icke taga lösen för en mördares lif, som gjort sig skyldig till döden, ty han skall för visso döden dör, läste Wood ytterligare. pFörhärda icke ert hjerta emot honom, goda Thames,, bad Winifred. Och ditt öga skall icke visa medlidande, fortfor hennes far med en ton, som lät liksom förebrående, ,utan det skall vara lif för lif, öga för öga, tand för tand, hand för hand, fot för fot. Just i detsamma dessa ord af snickaren uttalades med största eftertryck, inträdde en tjensteflicka och anmälde, ait en herre var derute, som önskade tala med kapten Darrell om en högst angelägen sak. Med mig?, sade Thames. Hvem kan det vara ?p Han sade ej sitt nam:, svarale flickan; men det är en ung vacker herro Gå inte ut, bästa Thamocs,, sade Winifced; han har kanske något ondt i sinner Pyhl röpade Thames. ,Skulle jag vägra lat! tala med en person, som har något äre: Cd