Huru lätt det går att mista lifvet. Den 30 Januari 14847 begaf sig drängen Peter Månsson i Listerby samt timmermannen Nils Jonasson dersammastädes, i sällskap med någre andre personer, från Kungsholmen vid Carlskrona, der de voro på arbete, intill staden. Här söpo de så at! Nils Jonasson blef öfverlastad. Från staden ville de öfver isen begifva sig till Tromtösunda. Sedan de framstupa, än på ryggen, stötte sig dervid bårdt så att blodviten syntes. Härpå satte kamråterne Nils på en släde och drogs han så i land. Uppkommen på stranden, ville Nils ovillkorligt lägga sig. Härifrån sökte imedlertid så väl hans broder Peter Jonasson, som Petter Månsson hindra honom. Då Nils ej stod att öfvertala, slog Petter Månsson honom med tillhygge. Som båda bröderne nu voro ensamme med Peter Månsson, blef Peter Jonasson rädd och sprang ifrån sin broder, samt begaf sig till ett närbeläget ställe, hvarifrån han kallade de förutgångne följeslagarne tillbaka. Innan han hann tillbaka var imedlertid brodren redan inburen i en närbelägen fiskbod; bärifrån förflyttades han sedermera i en hölada, nedbäddades, så att han hade tillräcklig värma, uti höet, men afled följande dag under vägen, då han från ladan hemforslades. Då man förebrådde Petter Månsson missgerningen, sade han, att inga bevis funnos mot honom, blef ond och våldsam; äfven inför Medelstads häradsrätt, der ransakningen fördes, förnekade Peter till en början sitt brott alldeles, medgaf likväl slutligen, att han slagit den afilidne flere slag, hvaraf likväl blott ett träffat hufvudet. Af någon ovänskap den slagne och våldsverkaren emellan viste man intet. Et vittne hade likväl en gång, då den aflidne och Pe togos om en kortlek, hört den sednare yttra, att har