Aftonbladet – 24 september 1847, sida 2

En enda sak skulle kunna förmå mig att ännu vidare fortfara under er ledning, sade Jack. Hvad skulle det vara? frågade Wild. Den yngling, som ni lemnade åt van Galgebrok för att dränkas, — Thames Darrell, — är återkommen. Omöjligt! ropade Jonathan. Det är säkert att han blef kastad öfver bord och omkom i hafvet.n Han lefver, svarade Jack; jag har sett honom med mina egna ögon, och kunde ha talt med honom, om jag hade haft lust. Nu vet jag, alt ni kan, om ni vill, återinsätta honom i alla hans rättigheter. Gör det, och jag skall fortfara att tjena er, såsom förut. ,Hm! yttrade Jonathan. Ert svar! ropade Sheppard. Ja, eller nej! Jag vill inte inlåta mig i någon öfverenskommelse med er, svarade Wild med högdragen min; ni har trotsat mig, och ni skall få erfara min makt. Ni har gjort mig nytta; eljest skulle jag inte ha skorat er så länge. Jag svor att låta hänga er för två år sedan, men jag har allthittills uppskjulit verkställigheten.n Uppskjutit! upprepade Sheppard. . Hör mig till slut, sade Jonathan. Ni har kommit hit i förlitande på mitt beskydd, och ni skall gå fri härifrån — ja, ännu mer, Mm skall njuta en timmas säkerhet. Efier den tiden har ni mina spårhundar i bälarne på er. Ni kan inte hindra mig att gå härifrånn, svarade Sheppard oförskräckt, och således är den säkerhet ni tillbjuder mig ingen gunst. Men jag deremot lofvar, att jag skall inte göra det minsta för a!t dölja roig. Om ni vill mig något, vet ni hvar j.g träff:s. . En timman, sade Jonatban och sig på sin klocka; kom väl ihåg det!l Jag går nu med Blueskin till Mynte!, fortfor Sheppard; om ni skickar till Tre Skoflar att hemta mig, så skall jag ge mig utan motstånd. Ni sparar då polisbetjenternes möda, sade Jonathan Kan inte jag ställa den här saken till rätta,