Dea olyckliga qvi pans nödrop hade väckt Phames ur sömnen. Han fattade genast sina to!er och rusade åt dörrn; men till sin förskräckelse farn han den stöngd. Han hörde striden i farstun, derpå den qväfda sueken; och lea tunga kroppens f.l Dafven nästan. till raseri af hved han börde, ansträngde han sina yttersta krafter och lyckades slutligen spränga dören. I detsamma kommo flera af de förskräctta domestikerne med ljus. En ryslig syn framställde sig nu för den unge mannens blickar: — golvet överhöljdt af bod — fru Wuods sargade och tiflösa kropp — Winifred afsvimmad i en tjenarinnas armar — och Wood stående framför detta fasansfulla skådespel i ett tillstånd nära gränsande till vansinnighet. Sålunda hade, inom några minuter, denna lyckliga familj blifvit försänkti det djupaste elände. I detta ögonblick hördes en tjenare nedifrån ropa, att rånarne flydde öfver gården. Thames sprang till ett fönster, som vette åt den sidan, slog opp det och aflossade båda sina pistoler, men utan verkan. Inom en minut derefter, tillkännagaf dånet af hästfötter, att våldsverkarne hade lyckats undkomma. TREDJE KAPITLET, JACK SHEPPARDS TRÄTA MED JONATHAN LD. Knappt en timma efter den ohyggliga tilldragelse vi nyss berättat, medan Jonatban Wild satt i det så kallade audiensrummet i sitt hus i Old-bailey, sysselsatt, lik Peachum, hvars porträtt han hade midt emot sig, med sina räkneböcker och register, kom plötsligen Quilt Ar