Aftonbladet – 23 september 1847, sida 1

Under två höga almer, hvilkas grenar helt och hållet öfverskuggade taket, stod herr Woods boningshus — en enkel, solid och beqväm byggnad, passande för en land:brukare. På en bänk under dessa träd, måd tobakspipan i munnen och stinkan vid sidan, satt den värdige snickaren, framsällande en bild sf sjelfva godheten och välviljan. A-en: tlitagind: visade sig hos berr Wood genom ökad korputens och minskad synförrsåga, genom djopsre skryuklfor och högre xlar, genom kortare sndedrägt och fylligare rock. Icke drstomindr.: såg han fisk och liflig ut, och genom Jlandilefnaden hade hans kind fått en rödare förg. Alt omkring bocom vitt nade om ymnighet. En oräknelig mängd höstackar, halmstackar, bönstackar omgåfvo ladorna, som gränsade till hans boning; gården Ivar uppfylld med fjäderfä, dufvor plockade sin mat vid hans fötter, en talrik boskap drefs in i fäbusen, hästar leddes till stallet, en stor bandhund skekade sin kedja och vandrade majestätiskt af och an framför sin koja, under det en mängd arbetare gingo fram och tillbaka, sysselsatte hvar och en med sina särskilda göromål. På en terrass bakom buset höjde sig en gammalmodig trädgård, ful! af äppleträd och andra fruktträd, som stodo i blomma, och behaglig genom den första vårens lifliga grönska, Då Wood hörde en ryttares annalkande, vände han sig om för att se hvem det var. Det började likväl redan bli skumt och han kunde endast ofullkomligt urskilja främlingens anletsdrag och växt. Jag behöfver inte fråga, om detta är herr