Aftonbladet – 23 september 1847, sida 1

vidare söka ett möte, sym visserligen nu stod i bens makt att erhålla, men som från andr siden så sorgfälligt undveks; och han beslöt att afstå derifrån. Han nöjde sig med att i hast skrifva på en papperslapp de orden: Ni är igenkänd af folket i byn — tag er till vara; — och denna lepp gat han åt stalldrängen, red tillsägelse att genast lemna fram den till ägaren af den häst han utvisate; hbverpå han fortsatte sin väg. ; Sedan ban passerat förbi det gsmla pastorshuset och den ännu äldre kyrkan, med de vördnadsvärda träd som beskuggade densimma, och ridit sakta uppföre en kulle, fån bvilken man hade fri utsigt till Harrows kyrktorn och skolhus, uppnådde han den massa af välbyggda hus, som utgjorde byn Neasdon. Från dotta ställe förde en väg, som mer liknade en speatsergång genom en park, än en allmän landsväg, småningom till spetsen af Dollis-hill. Det var en klar och vacker sommarafton, och skymningen utbredde sig omärkligt öfver det leende landskopet. Vägen var planterad på ömse sidor med höga träd, mellan hvilka man här och der såg framskymta en förtjusande dal, till dess man träffade en större öppning, der man bade full utsigt öfver hela den pittoreska och härliga omegifningen. Till venster syntes höjderna af Hampstead, som voro betäckta med små landthus, och längre bort utvisade ett tjockt töcken, hvar hufvudstaden var belägen. Främlingen kunde nu af alla omständigheter sluta, att han var nära sin bestämmelseort, och då han såg sig omkring, upptäckte han verkligen det efterlängtade huset.