Aftonbladet – 22 september 1847, sida 1

en stor förmögenhet genom lyckliga spekulationer i Söderhafsaktier — och det på samma gång som många andra genom dylika spekulationer förlorat hvad de egde och bland dem er ödmjuka tjenare — hal! hal Mel at ord herr Wood är nu en ganska rik man. Har fortfor med sitt handtverk så länge nödigt var och längre, efter min tanka, än han bade bort När han för tre år sedan lemnade denna lägenhet, tog jag den i stället; eller, för att vara uppriktig, fick den af honom hyresfritt, ty — jag blygs ej att tillstå det — jag har baft förluster, mycket stora förluster; och om inte han hade varit, så vet jag knappt hvart jag skulle tagit vägen. I korthet sagdt, min herrep, tillade han med mycken rörelse, herr Wood är den bästa renniska på jorden, ceh han skulle också vara den lyckligaste, om inte... klädeshandlaren tystnade. Fortfar, min herre, ropade främlingen iigt Hans hustru lefver ännun, svarade Kneehone tort. Jag förstårn, sade främlingen, som ej kunde undertrycka ett småleende. Men det förundrar mig att höra er säga så. Man har berättat mig, att fru Wood fordom varit myckel omtyckt af erx ,Det var honv, sade klädesbandlaren, i det han tog sig en ofantlig pris snus, med der min en karl antager, då ban icke tycker illa om att bli raljerad för sina kärleksäfventyr: det var hon verkligen. Men den tiden är förbi, helt och hållet förbi. Sedan hennes man pålagt mig en så stor tacksamhetsförbindelse kunde jag ej med heder fortfara att... hm)