TIDNINGEN TIDEN. Våra läsare torde bafva beraärkt, att Aftonbladet bittills högst obetydligt sysselsatt sig med denna nya kamrat, som det sta!ionära kotteriet presenterat såsom sin äkta och erkända riddare inom publicitetens skrank, såsom en drabant för det gamla och konservativa i allmänhet samt ståndsprincipen i synnerhet. Den återhållsamhet vi iakttagit i detta hänseende synes till och med hafva fr2pperat den politiska ståndSrabanten sjelf, emedan han vid ett tillfälle likasom beklagat sig öfver att man med flit alltför mycket förbisåg hans respektabla person. Förmodligen har han icke fattat verkliga anledningen härtill, som bestod uti graunlagenheten alt icke vilja oroa honom, innan han fått det gamla korsgeväret och kraghandskarne riktigt i ordning och hunnit ställa sig i behörig positur för att kunna säga med Lacedemoniern: kom nu och tag mig. Imwedlertid — för att ej längre tala figurligt — utgör denna nya tid:ings framträdande ett tillräckligt korskteristiskt drag inom det offentliga lifvet i närvarande ögonblick, för att försjena ett närmare betraktande. Det konservaliva partiets koryfter hofva redan en lins til omtelat, äfven i tryck, den imponerande makt, som peartiet besitter både i pekumert hänseende genom sin rikedom (nemligen genom den konservativa edelrs endel i landets fasta förmögenhet), och i moraliskt, såsom bestående. efter koryernas förmenande, a av bp rest Di ROAT OD TANNER URTEKRAM