Aftonbladet – 16 september 1847, sida 1

Om ingenting mer fordras för att vara en Magdalena, än att bekänna sin ånger, då förtjenar fru Sheppard otvifvelaktigt att så kallasn, anmärkte fru Wood ironiskt; men jag har alltid trott, alt blotta ord icke voro tillräckliga att bevisa, att en persons karakter blifvit orältvist skymfad.n Mycket rätt, min vän, sade Wood; ganska riktigt anmärkt. Så är det verkligen. Men i det afseendet kan jig ge mitt intyg. Fru Sheppards uppförande har under de sista tolf åren varit fullkomligt oklanderligt; det kan jag personligen bestyrka. Under hela donna tid har hon varit ett mönster af dygd. Å, det förstås, återtog fru Wood; hur skulle jag kunna ett ögonblick betvifla ett så oegennyttigt vittnesbörd? Jag är öfvertygad, att fru Sheppard skall säga det samma om er. Han är ett mönster af äktenskaplig tillgifvenhet och trohet, en förebild för sin familj, ett exempel för alla sina grannar: är han icke allt let der, min fru?x Det är han verkligen, svarade enkan med värma; mer — mycket mar än det. Han är alldeles inte det! skrek fru W ood. arsinnigt, IHan är en nedrig, bedräglig, tyrannisk, liderlig gråhåring — det är hvad han år. Men jag skall blotta honom. Jag skallj kungöra för hela verlden bur han beter sig, och då få vi se, hur långt han kommer. Vänta bara! jag skall visa honom, hvad en förolämpad maka kan göra. Om alla hustrur hade mitt sinnelag och mitt mod, så skulle männerne snart få lära sig, huru obetydliga de sjelfva äro. Men en tid skall komma, och det ganska snart, lå vårt kön skall återtaga silt välde; och sedan vi en gång fått öfverhand, må de försöka att underkuva oss igen, om de gitta och viga. Men tro icke, ni, att hvad jag nu säger har något afseende på er. Jag talar endast om dyg-) liga qvinnor — om gifta hustrur, förstår ni., Mätresser förtjena aldrig hvarken aktning eller nedlidande., Jazg väntar mig intet medlidanden, svarade ru Sheppard saktmodigt; sej heller behöfver ag det. Men för att icke jag må vara orsak: