Aftonbladet – 15 september 1847, sida 2

Stick piken i honom, svarade Sheppard helt kallt, medan jag drar reglarna ifrån yt-. re dörrn. I Men Thames hade ingen lust att följa sin väns råd. Han nöjd? sig med att svinga vöpnet framför judens ögon, och använde all sin styrka för att bindra bonom resa sig opp. — Uader hetå detta uppträde, medan Quilt dunlrade på den inre dörren, och Jack var sysselsatt att draga undan reglarna för den yttre, hördes en vacker manlig stämma, Ikasom trotsande det allmänna skriket och ovisendet, sjunga följande strof: i Pun och cigarrer har man här, Och Iskap gladt och lifligt; 5) I London fins ej värdshus, der Man lefver mera trifligt. Hell, hell S:t Giles:s rundhus! Hell goda glada rundhus! H Hell, goda glada rundhus!s upprepades Sheppard, då den sista regeln gaf vika för hans ansträngningar. Hurra! kom, Thames! nu äro vi frialy Iate så bastigt — inte så hastigt! skrek Abraham, Som fortfor att kämpa med Thames och höll fast honom med begge bänderna. Om pi går bärifeån, får ni lof att ta mig med er Rädda er sjelf, Jack! ropade Thames, som nu började svigta för sin motståndares öfverlägsna styrka. Lemna mig åt mitt ödel Aldrig! svarade Jack och var som en blixt vid hans sid2, ryckte piken ifrån honom, och gaf dermed jaden ett skarpt hugg i hufvudet. Jag har lust att göra ända på honomp, tillade han och lyfte piken för att ge sin fiende ännu ett hugg. Håll! ropade Thames och hindrade honom; den synrdaren kan ej vidare skada oss. Låt Oss gån Som ni vill då!v svarade Jack och sprang opp. Men jag tillstår, att. jag vore-förbannadt