Aftonbladet – 14 september 1847, sida 1

lös, min unga herre, svarade Terence, nså låter. det icke göra sig. Ni är herr Wilds fånge och det är så mycket värre för er. Jag ber er icke slippa mig lös, sade Tbames; ,jag ville bara fråga er, om ni har lust att gå ett ärende åt mig?, ,Hvart då, mitt socker? Till snickearen Wood på Wych-gatan. Han bor nära Svarta Lejonet. . ;Svarta Lejonet!, ropade Terence. ,Det stället känner jag mycket väl. : Jag har aldrig hört så mycket roliga infall som der. Och mången mugg öl har jag druckit med värden der, Joe Hind. Si att hirr Wood bor nära Svarta Le:one.? var det icke så? J:n, svarade Thames. Säg honom bara, att jag — hans fosterson, Thames Darrell — har blifvit arresterad-af Jonathan Wild Thames Piuon? är det ert namn? Nejo, svarade gossen otåligt; Darrell — Thames Darrell.n Jag skall komma ihåget, fast det var ett mycket konstigt namn. Jag har aldrig hört, att någon kristen själ blifvit uppkallad efter Shannon eller Liffy, fast Thames är bara en smutspöl, i jemförelse med dessa två ädla strömmar. Men så är ni också bara en fosterson; det gör hela skilnaden. Folk ger alltid besynnerliga namn åt sina oäkta barn. Är ni säker på, att ni inte har något annat binamn, herr Thames Ditton? E Darrell, säger jag ännu en gång. Villniuträtta det ärendet? Ni skall bli mycket väl betaldt för ert besvär.n Jag är inte rädd om besväre!n, sade Terence, som i botten var en godbjertad menniska; och jag skulle gerna wilja tjena er, om ag kunde, för ni ser så förnäm ut, och det verkar mycket på mig. Menv, tillade han tvekande, om herr Wild finge veta, att jag hade motverkat hans planer. ..