Aftonbladet – 11 september 1847, sida 3

Tyst! ropade Charcam. Var ni tillstädes då stölden skedde? fortfor: Jonathan. nJa, det var jag, svarade Sheppard. Kan ni svärja på bvad ni har sagt?n Jan N Sådan lögnarel, utbrast Thames. Det är nog! ropade Wild med triumferande min. Förhöret är slut; stäng nu dörrn, herr Charcoal. — De hafva hört så mycket som jag önskar,, mumlade han för sig sjelf, sedan hans befallning blifvit efterkommen och beljeningen var borta. Det är för sent i afton, sir Rowland, att föra dem till domaren. Således vill jag, med er tillåtelse, g2 dem husrum öfver natten i St. Giles fängelse. Ni, Jack Sheppard, har ingenting att frukta, då ni blir vittne emot er medbrottsling. I morgon skall jag föra er till domaren, herr Walters, som kommer att hålla ransaikningen öfver er; och jag tviflar ingalunda, att Thames Darrell af honom blir skickad till Newgate-fängelset. Nu, min vackra kanariefågel, skola vi sätta er i bur. Men innan vi gå härifrån, måste jag besvöra er med ett par handklöfvar. Och i detsamma tog han fram eit par handbojor och satte dem på sin fånge. Hör mig ropade Thames och brast i ti rar. Jag är oskyldig. Jag kunde Omöjligt ha begått denna stöld, ty jag har ej varit ule; jag kommer nu först iff.n Wychgaten. Skicka efter herr Wood, så får ni höra, att jag talar sanning. Jag vill bara råda er, att ni håller er istyr och tiger, tjufpojkel, sade Jonathan med hoande röst. Lady Trefford skulle icke låtit så beh-ndla nig!, yttrade Thame:. Bort med honom ! utropade ridderen otåligt. För ner fånga Nab, sade Jonathan åt in dvärglika m-dhjelpsre; jag kommer efter om ett ögonblick. Den skäggige juden fattade Jack i rockärmerr ch Thames i kragen, ceh marchersde så utu ummet; Lk jitten i fösvgan, med en gosse uner hvardera armen, ireden Caarcam utgjorde rriergerdet, (Forts.) Ef