Aftonbladet – 11 september 1847, sida 2

N-jn, svarade sir Rowland, som nu tycktes hafva förlorat all kraft; jag vill icke strida längre emot ödet. För mycketblod har redan blifvit utgjutet. i Det der kommer af de fina känslorna ! mum-; 1:de Jonathan med föraktlig min. Och han. är ändå en så genomluttrad bof! Men jag skall icke släppa honom så lät. Jag vill ge henom en riktigt stark dosizs — Ar det så att förstå, sir Rowland, att ni ärnar numera bekänna er, brottslighet? I sidant fall, är det väl så godt,! att jag verkställer arresteringsorderna.n Ur vägen, herre! ropade Trenchard och drog sig hastigt til baka. Jag visste nog att medikamentet skulle verkan, sade Wil1 för sig sjelf. Hvar finns gossen ? frågade sir Rowland. För närvarande är ban hos en snickare, vid namn Owen Wood, densamme som räddade honom ur floden., Wcod? ropade Trenchard; vid Wychgatan?, Just dea.n Här var nyss en gosse från hans verkstad. Kan det vara den ni menar ?, Nej, del var en lärgosse, som heter Jack Sheppard. Er systerson var hemma, då jag gick derifrån.n I detta ögonblick visade sig Charesm i dörren. Jag ber om förlåtelse, sir Rowland, sade betjenten; men bär är en gosse från snickaren Wood, som säger sig ha något ärende till lady Trafford. Irån hvem?, frågade Trenchard. Från snickaren Wood.n vÄr det samma gosse som var här nyss?p Nej, sir R ,wland, det är en annan, en som ser mycket bättre ut. pFör tusan, det är ban! så lyekligil ropade Jonathan. Sir Rowi nd! tillade hen med en Jåg hviskvin,; partager Di mina vilkor ?n Ja2n, svarade Trenchsrd, lika sakta. Godtlb side Wild; ahin skall icke slippa undan. Har ni sagt honom, att lady Trafford är bortrest?, frågade ridderen, i det hon vände sig till Chaream med allt det låtsade sinneslugn han kunde antaga.