Aftonbladet – 10 september 1847, sida 2

salta att transportera henne i Vagnen. Hans högmod tillät honom likväl icke att taga något steg för stt hindra afresan; ännu mindre kunde han förmå sig att erkänna, att han hade haft orätt, och be lady Trafford stanna qvar, ehuru han ganska väl insåg, att det kunde vara fara för hennes helsa och lif, om hon reste nattetid. Men när ljudet af vagnshjulen bortdog och han fann att hon verkligen Ver utom kretsen af hans välde, då ändrade ban beslut och ringde häftigt med klockar. Mina hästar, Charcampn, sade han, då en tjenare visade sig. Denne tycktes vilja dröja. Död och helfvete! hvarföre blir jag inte lydd? utbrast riddaren med vrede. Jag vill hinna opp lady Trafford. Låt det gå fort! Mylady far inte längre i afton än till St. Albans, det har fru Norris sagt mig, sir Rowland, svarade Charcam vördnadsfullt. Och derute är en karl, som är mycket angelägen att få audiens, och som jag vördsammast tror att ers nåd gerna vill tala med. Jasål utropade Sir Rowland och kastade en betydelsefull blick på Cbarcam, som hade förtroende af hans Jakobiliska planer; ,är det någon ifrån Orchard-Windham, något bud ifrån sir William ? Nej, sir Rowland., Ifrån herr Corbet Kynaston då? Sir John Packingtons kurir var här i gåro Nej, sir Romland., Kanbända han är ifrån lord Derwentwatler, eller herr Forster? Vi vänta nyheter ifrån Northumberland.s