Article Image
spetsen, kryper för penningeväldet och servilt befordrar dettas intressen. 5 Detta är att vända alldeles ut och in på -sanma förhållandet, och vi undra nog, att Minerva icke skäms, att framkomma med ett sådant påstående. -Den:som gjort sig skyldig till de här ofvannämnda felen är icke den liberala pressen, utan just konservatistern?. Hvem är det som förargat sig öfver folkundervisning-ns utbredande: vi eller de konservativa? Hvem är det som skulle vilja mota uppkomsten af bildningscirklar och andra inrättningar, som kunna bidraga att höja den arbetande klassen i moraliskt hänseende? Är det väl de demokratiska bladen? Hvem är det, som vill fasthålla undervisningen i elementarläroverken vid formalismen, och hvilken åter, som önskar reformera dem, så att mera allmänt nyttiga kunskaper för det praktiska lifvet der må inhemtas? Svaret ligger för ögonen. Hvad penningeväldet angår, förhåller sig dermed på samma sätt. Hvem är det, som, i fråga om den politiska valrätten, vill binda denna vid förmögenhet och gifva de rikare en mångfaldigt öfservägande rösträttighet öfver den mindre förmögne, samt sålunda rent af mäta sjelfva qvalifikationen och värdet af medborgliga rättigheter efter penningen — utan tvifvel det starkaste uttryck som kan finnas af penningeväldet? Ar det icke de konservative jemte de grå — och den åter, som strider emot öfvervigten af denna tendens, är det icke vi? Hvem är det, som vill försvara husbönders och mästares godtyckliga makt öfver tjenare och arbetare, genom bibehållande af flere föråldrade och i andra länder långt för detta afskaffade föreskrifter rörande tjenstehjon, landtbonde m. m., samt sålunda den starkares öfvermakt öfver den svagare, den rikares öfver den fattigare och värnlösare? Ar det icke de ultrakonservativa? Hvem är det, som yrkat att penningoch kreditinrättningar borde ställas så, att äfven den mindre förmögenheten kunde få något godt deraf? Är det icke just Aftonbladet? Hvad vill det då säga, att Minerva beskyller Aftonbladet att krypa för penningeväldet? Jo, antingen att Minerva ej begriper hvad hon språkar om, eller ock med flit framställer saken tvärtemot rätta förhållandet.

9 september 1847, sida 3

Thumbnail