Aftonbladet – 9 september 1847, sida 1

lefvernesbeskrifningar, och Berättelser om stora härförare, hafva blifvit flitigast rådfrågsde; medan Handbok för snickare,, och en Lärobok i trigonometri och geometrin voro tjockt betäckta med damm. På samma hylla, der dessa böcker voro uppställda, lågo den gamla vackra balladen: S:t Georg för England, samt en lojal visa, som på den tiden var mycket gängse, kallad: Sann protestantisk tacksamhet, eller Englands tacksägelse för den 1 Augusti, såsom den dag på hvilken Hans Maj:t lyckligen uppsteg på thronen. Jack Sheppards bibliotek deremot bestod af några mycket tummade och illa handterade böcker, innehållande lefvernesbeskrifningar öfver dessa brottets bjeltar, som slutat sin bana i Newgate. Hans visförråd bestod af ett par dåliga versstumpar, som vora uppklistrede på väggen, under rubrik af: Tjuftagarens profetia, och Röfvaren Darkmans lefverne och död. Såsom prof af hans mekaniska färdighet såg man, hvad Jack kallade (ty han hade ettsuveränt förakt för all ortografi): Moddel af H. Ma:s fängelse i Newgate; en annan modell, som föreställde schavotten vid Amiralitetsbron, och en tredje, som visade galgen i Tyburn. Det sistnämnda profvet af hans talang var prydt med en liten otäck figur, som skulle föreställa en på den tiden såsom inbrottstjuf ryktbar skorstensfejare, hvilken Sheppard med tin egen handstyl hade betecknat sålunda: Jack Hall hängande i galgen. Slutligen böra vi ej underlåta att nämna, att en af Winifred målad familjegrupp, som föreställde herr och fru Wood synnerligen karakteristiskt tecknade, intog förnämsta väggen i det lilla rummet. Thames stannade några ögonblick och betraktade i tysthet den lilla flickan genom den halföppna dörrn. Plötsligt gick en förändring öfver hennes ansigte, som ända hittills hade haft ett leende och tillfredsstäldt uttfyck. Hon kastade från sig ritstiftet, under utrop: Dat är inte alls likt honom! Det är inte hälften så vackert! — hvarpå hon tog en bit kautschu, och