Article Image
kunde afhållas ifrån att genast rusa opp till verkstaden för alt på ett exemplariskt sätt straffa förbrytaren. : . Jag visste det -skulle så gån, ropade hon med den gälla röst, som är trätgiriga qvinnor så egen, alltifrån den stund ni tog i huset den der föraktliga varelsens föraktliga afföda. Jag sade er straxt, att det inte kunde ha något godt med sig. Och hvarje dags erfarenhet bevisar, hur rätt jag hade. Men ni är lik alla andrå af ert öfvermodiga kön: ni skall ha er vilja fram. Derföre går det som det går. Aldrig låter ni leda er af mig! Aldrig får jag råln Men, min sötaste vän, det förhåller sig inte så som ni säger; ni misstager er helt och hållet,, invände snickaren, som försökte blidka sin äkta hbälfts stigande vrede genom de undergitnaste blickar, de mest ödmjuka åthäfvor. Men långtifrån att göra åsyftad verkan, tycktes denna undergifvenhet endast tjena att ännu mer uppblåsa glöden i hennes bröst. I sin vrede glömde hon hvad hon hade för händer och upphörde med baddningen; i stället klämde hon så eftertryckligt gossens arm, att han nödgades stampa i golfvet af smärta, medan )hon slog sig med högra handen på böften, och med gnistrande ögon samt blossande kinder tilltalade sin medfällda gemål sålunda: pHvad vågar ni påstå? var det jag som rådde er att belasta er med den der lata och odugliga tiggarungen, som ni snarare borde skickat till arbetshuset, än underhållit honom här på vår bekostnad? var det jag kanske? Var det jag som rådde er att ta honom till lärlings och i stället för att få den betalning, som är van

6 september 1847, sida 1

Thumbnail