en brödkant, och en ostbit, inlindad i papper Lukten af denna sistnämnda läckerbit hade lockat en hungrig katt att söka åtkomma den sammma, och det sluga djuret hade verkliger lyckats uppveckla papperet, så att man kunde der läsa följande ord, som voro tryckta med stora bokstäfver: De fyra Konungarnes historia, eller den bästa vägledning för ungt foll ill galgen. Och likasom för att göra moralen mera påtaglig, låg under bänken en smutsig kortlek kringströdd i sågspånen. Nära dörren stodo en hop furubräder uppresta, bakom hvilca snickaren gömde sig, för att osedd gifva akt på sin lättjefulla lärlings företag. Stående på tåspetsarne på en fällstol, som han ställt ofvanpå bänken, med ryggen vänd it dörren och en tälgknif i handen, var denne vildbasare, i stället att göra färdigt det arbete som blifvit honom ombetroit, sysselsatt ati skära in sitt namn i en bjelke nära taket. 30ssar voro, på den tiden, som denna berätelse angår, klädda lika med fullväxta män på amma tid, eller nästan som barnhusbarn i våra dagar; och den pojke, hvarom frågan nu ir, hade på sig elt par svarta plyschbyxor och n grå klädesväst med orimligt långa fickor, vilka båda klädespersedlar voro uppenbarligen jorda åt någon, som var mycket äldre än han. Någon rock hade han icke på sig vid detta tillälle, emedan det var både ledigare och angevämare att arbeta i skjortärmarne; men då han kulle vara riktigt klädd, brukade han en ljus rack med breda uppslag och långa skört, som ade blifvit aflagd af hans mästare. Då herr Wovd skulle gömma sig bakom brälerna, kunde han ej förekomma, att de gåfvo tt svagt knarrande ljud. Ehuru obetydligt det ar, blef lärgossen likväl uppskrämd deraf, så tt han genast afbröt sitt förebafvande, och astade en orolig blick åt den sidan, hvarifrån an tyckte sig hafva hört bullret. Det ansigte