För stormen som kommer öfver er, och hör sen, unga sötvatten, svarade den andre. Den skall vara bra skarp, om jag inte skall rå pån, sade Ben skrattande; den storm blåste aldrig ännu, som hindrade mig att gå öfver Tnemsen. Vädret har varit hårdt nog de sista fjirton dagarna, men aldrig har jag vändt det ryggen. Må vara, att det gått hittills, sade den gamla matrosen torrt; men i natt blir det er för styft, i alla fall. För öfrigt, om ni verkligen skuile lyckas att komma öfver till andra sidan, så låt råda er af en gammal sjöman, och var inte nog dumdristig att våga er hit tillbaka., Hör på, saltvatten, inföll Benjamin, jag vill säga er en sak. Jag håller ett vad, och det om två shilling, att jag är tillbaka här inom en timma.n Gäller! ropade matrosen. Men hvad har jag för godt af det, att jag vinner? När ni är död kan ni inte betala mig.n Var inte rädd, svarade Benjamin mycket allvarsamt; förlorar jag, skall ni ha er betalning, antingen jag är lefvande eller död. Der har ni tummen på det. Kom nu, herrel Jag skall säga er en sak, herr värd, yttrade den gamle matrosen, sedan Wood och roddaren hade gått, under det han helt lugnt stoppade sin pipa ur en ofantlig tobaksdosa af: tenn; ni har tagit afsked af er vän! Bevars! tror ni verkligen det? ropade värden på Trumpetaren. Jag springer fatt honom, och för honom tillbaka. Han är: från Wales, som jag, och jag ville för ingen del att en olycka skulle hända hononm.