, Dessa underrättelser berättas sammanstäm-! mande af de olika partiernas tidningskorrespon-: denter, så att de kunna anses tillförlitliga. Till och med i Augsburger Allgemeine Zeitung medgifves att österrikiska patrullerna giflvit eld flera gånger, — utan, tillägges det — patt just (?) förorsaka skadax. Legaten i Ferrara, kardinal Ciaechi, som sedan längre tid tillbaka anhållit om entledigande från sin befattning, för att bättre kunna vårda sin genom stenplågor försvagade helsa, hade återtagit sin afskedsansökning, under förklarande att han fann sin närvaro nu oundgänglig på stället. Från Bologna hade man enträget uppmanat Ferraras invånare att iakttaga det största lugn, för att ej gifva österrikarne några svepskäl. Så väl i Ferrara som Bologna och alla öfriga orter inom Kyrkostaten fortforo den nationalgardestjenst underkastade befolkningens inöfning och beväpning med största verksamhet, och öfverallt röjde sig lika mycket nit som ordningssinne. I Modena hade häktningar egt rum, dem man fruktade att Österrike skulle begegna såsom förevändning för ditsändande af trupper. Hos den på toscanska området för delaktigket i romerska sammansvärjningen gripne Minardi, f. d. polisspion i Rom, fann msn 21,000 francs i vexlar; i Rom var den tankan allmän, alt han på silt snöda handtverk under Grassellinis bägn samlat ansenlig förmögenhet. I Foligno greps en annan missdidare, som medförde 15,030 scudi och hade till uppdrag att vid sammansvärjningens utbrott föranstalta om stormringning med klockorna i hela landet. GREKLAND. Den 7 Augusti öppnade Konung Oito personligen grekiska kamrarnes öfverläggningar för innevarande år. Det korta throatalet innehöll öfver de vigtigaste frågorna, att hvad tvisten med Turkiet anginge, så skulle konungen anse sig lycklig om denna beklagansvärda skiljaktighet hade erhållit den lösning, som han med alla sina önskningar och alla sina bemödanden påkallade. Han hade dock grund till det hopp, att lösningen icke skulle behöfva förväntas länge, och att den skulle motsvara de begge staters värdighet, hvilkas intressen dagligen förenade sig mer och mers. Vid omnämnandet af finansernas ställning tillkännagafs den på engelska regeringens upprepade fordran verkställda afbetalningen på engelska räntorna. Statslanslagsfrågan skulle förekomma bland kamrarnes första öfverläggningsämnen. TURKIET. De till den 7 Augusti i Konstantinopel ingångna underrättelserna om upproret i Albanien voro af betänkligt innehåll; uppresningen utbredde sig vidare och de väpnade insurgenternäs antal uppskattades redan till 6000 man. De i öfra Albanien anfördes af Seinel bej, de li nedra Albanien af den förut omnämnde renegaten Dschuleka. Då Portens europeiska troppar räkna en mängd albaneser i sina leder, så kunde man antingen icke, eller icke utan stor varsamhet, använda dem i Albanien, och man nödgades derföre afvakta ankomsten af ett tillräckligt antal asiatiska regementen, innan operationerna mot insurgenterna kunde begynna. De krigsfartyg, som i öfverensstämmelse med Portens kungörelse af den 2 Augusti utgått för latt blockera Albaniens kuster emellan Prevesa Ioch Durazzo, bestodo af 2 fregatter, 2 korvetter, 3 briggar, 4 kutter och 2 ingfartyg; men kultern ansågs redan förlorad, emedan det sednast från Salonichi anlända postångfartyget medförde underrättelse alt ea turkisk krigskutter sprungit i lufien utanför Tenedos. En kurir ankom den 3 Augusti med depecher från furst Metternich, dem man trodde jangå den grekiska tvisten; den 5 kom en ny Iskrifvels2 från Kollettis, men hvilken Porten fann lika litet tillfredsställande, som den nästföregående. Sedan Grivas, jemte en del af hans anhängare, anländt från Santa Maura till Prevesa, ech blifvit emottagen hos engelske vicekonsuin derstädes, fordrade turkiske ståthållaren hans utlemnande; och då vicekonsuln vägrade, lät paschan bevaka konsulathuset. Sedermera hade befallningar anländt från Konstantinopel, i följd af hvilka Grivas och 108 bland hans anhängare utlemnades till turkiska myndigheterna; de skulle afföras till Monastir eller Adrianopel. Den 34 Juli utfördes vid Ali bejs kaj, isultanens öfvervaro, en praktfull fältmanöver, under ledning af preussiske öfversten von Kutschofsky, generalinstruktör vid turkiska artilleriet; kinnare försäkra att tropparne fullgjort alia rörelserna med utomordentlig noggrannhet. MEXIKO. errättelsen med någon af de sednare posterne, att mexikanska kongressen skickat 3:ne