ne baren fackla, hoppa ner i en båt, som vare större än de öfriga, och som genast saite af ifrån stranden. Bemannad med två roddare, bvilka förde sina åror med yttersta snabbhet, skyndade denna båt uppåt strömmen i samma riktning som flyktingens båt, hvilken-dess tydliga afsigt var att upphinna, och som den snart närmade sig mer och mer. Ehuru Wood nu ansträngde sina ögon för att få se en skymt af den flyende båten, kunde han dock ej urskilja något annat än en svart formlös massa, som flöt på vattnet icke särdeles Jångt bort, och som han, i sin uppskrämda inbillning, tyckte låg alldeles stilla. För roddarens mer öfvade blick förekom saken helt olika. Fan såg ganska tydligt, att den jagade båten rörde sig med stor snabbhet; och den ökade hastighet, hvarmed årslagen hördes följa på hvarandra, underräitade honom dessutom, att der gjordes alla möjliga ansträngningar för att komma undan. Ett ögonblick tycktes den flyende båten vilja vända åt land; men denna plan blef genast öfvergifven, förmodligen derföre att faran var alltför stor. Det ögonblicks uppehåll, som denna tveksamma rörelse förorsakat, hade imedlertid blifvit begagnadt af de förföljande, hvilka dervid fördubblade sina ansträngningar, och sålunda betydligt minskade afståndet mellan begge båtarna. Benjamin betraktade med stort deliagande denna kapprodd, och ansträngde hvarje sena i sina armar för att hålla sig framför de andra båtarna. Det är säkert polisdjeflar, som ha order att arrestera den der herrn, anmärkte ban. Någonting värre, fruktar jags, såde Woöd,!