Skulle ni ej kunna taga mig med er? hör des samma röst yltra; jag vill till fullo godt göra det uppehåll jag förorsakar er. Det ä angeläget att jag kommer utan tidsutdrägt öfve strömmen, för ett litet barns skull som jag ha här på armen. Ett barn! tänkte Wood; det är säkert der flyende Darrell. — Hålll ropade han åt si roddare; jag vill ta den der herrn ombord.n Omöjligt, herrel svarade Benjamin; ström men rusar utföre som ett qvarnfall, och vin ligger midt i syna på oss. Gamla saltvatter hade rätt. Vi få en riktig orkan på oss, inna vi komma öfver. Hör ni inte hur väderha narne gnissla på gamla Winchester-palatset. V få minsann svårt att berga oss sjelfva. Men ja; förlorar mitt vad om jag dröjer ett ögonblic! längre. Så här måste det gå. I detsamma tog han ett djupt tag med åror na ned i vattnet, och båten flög allt längr ifrån stranden. Woods oro öfver flyktingen blef imedlertic snart stillad, då han hörde en annan roddarc laga sin båt i ordning, och straxt derpå ett pal åror taga sina jemna täta slag i vattnet. Förbanna mig, tror jag icke hela verlder har lust att fara öfver Themsen en så vackei natt, anmärkte Benjamin. Det ser ut som roddarpengar regna, ju värre det blåser. Sex ni, der uppe vid trappan stå ännu flera och ropa på båt; och, besitta mig! tycks icke de ha ännu mera brådtom än någon annan. Snickaren, hvars uppmärksamhet nu vände sig åt det hållet, såg tre personer, hvaraf der