Aftonbladet – 31 augusti 1847, sida 1

och slog tillika med sin käpp emot dörrn; annars bryta vi oss in. Men då intet svar följde på denna uppmaninz, ehuru den ännu en gång med mera kraft förnyades, tog Baptist en slägga från en af sina följeslagare och bröt dermed upp dörren. Åtföljd af van Galgebrok och en mängd andra, rusade han straxt in i rummet, der Rowland, sir Cecil och deras tjenare stodo med dragna svärd, färdiga att försvara sig mot bopen. Slå värjan ur hand på hvar och en) ropade mästaren; ingen blodsutgjutelsel Slå bjernan ur hufvudet på hvar och en, menar ni väl, skrek Blucskin, med en förfärlig kötted; inga halfmesurer nu, mästare! Månne det icke skulle vara skäl alt parlamentera ett ögonblick med de der herrarne, innan man skrider till ytterligheter ? hemställde Jonathan. Bifalles, svarade mästaren. Men h:ad ser jag? tillade ban och stirrade på Rowland; antingen misstager jag mig alltför mycket, eller är det... Ni misstager er icke, Baptist, sade Rowland med en åtbörd som bjöd tystnad. ,Det är verkligen er gamla vän. Jag är glad att igenkänna er.n Och jag är glad, att igenkännandet icke kommer för sent,, anmärkte mästaren. Men hvarföre gaf ni er icke genast tillkänna ? Jag hade glömt, att ni bekläder ett så högt embete i myntet, svarade Rowland. Men visa nu bort det der packet, om ni har så mycken makt öfver dem. Jag ville tala med er. Det ges blott ett sätt att visa bort dem, sade mästaren med en slug min. Jag förstår, svarade Rowland. Ge dem hvad ni tycker. Jag skall betala er igen. Allt är uppgjordt, gossar, ropade Baptist med hög röst; herrarne och jag ha kommit öfverens. Striden är slut.