Aftonbladet – 30 augusti 1847, sida 1

orätt spår. Räfven kan ej vara långt borta, när ungen finns här., Med dessa ord drog han kappan af Wood bakifrån, och då han nu fick se barnet, ville han rycka det till sig. Detta försök misslyckades dock genom snickarens vighet, som skyndsamt retirerade och ställde sig med ryggen emot dörren, i det han sparkade af alla krafter på dörrspegelo. Johanna! Johanna ! skrek han; öppna dörrn för Guds skull, annars blir jag mördad, och ert barn med! Öppna dörrn fort, säger jag!, Slå honom i skallen ! dundrade sir Cecil; pannars få vi vakten på Oss. Det är ingen fara, svarade Rowland; sådan ohyra vigar aldrig visa sig i detta privilegierade svarter. Det enda vi hafva att frukta, är en resning af befolkningen här på stället. Denna vink var icke förlorad för Wood. Han öppnade munnen för att afgilva ett rop, som skulle höras vidt omkring, men i detsamma srep Rowland honom ännu en gång hårdt om strupen. Försök det der en gång till, sade han, så ir ni dödens man. Lemna barnet ifrån er, och jag ger er mitt ord, att ingen skall göra er det minsta för när. Jag lemnar ej barnet till någon annan än dess moder,, svarade Wood. Död och helvete! vill ni leka med mig? skrek Rowland, förbittrad; ge mig barnet, anars .. ND Härvid öppnades dörrn, och fru Sheppard kom ut med vacklande steg. Hon var blekare än vanligt, men hennes uppsyn, fastän vild, uttryckte ej den oro, som naturligen bort väntas i anledning af det sälisamma och förfärande uppträde hon såg för sina ögon. Tag emot barnet! ropade Wood och höll fram det åt henne; tag det och fly. Fru Sheppard räckte fram armarna mekaniskt.