Rummet, der de nu befunno sig, hade ett osnyggt och eländigt utseende. Golfvet varbetäckt med en tjock skorpa af smuts, och tiljorna så uppruttnade, att man kneppt visste hvar man skulle sätta foten. De nakna väggarne voro alkletes öfversmetade med groteska ritningar, hvarisland den förnämsta föreställde Nebukadnezars bestraffning; de öriga voro hieroglyfiska teckningar, gjorda dels med rödkrita, dels med kol. Panelningen var öfverallt sprucken och på många ställen borta, och der någon gips satt qvar, var den antingen drypande at fuktighet, eller beklädd med tjocka spindelvälvar. Öfver en gammal rankig säng ver utbredt ett smutsigt och lappadt täcke, och på täcket låg en svart hufva med sorgdok, er snibbkrage, sådan som i början af förra århundradet brukades till sorgdrägt, och några sndra fruntimmerspersedlar. På en liten hylla bredvid sängen stodo ett par toma buteljer, ett spräckt handfat med kanna, en stenkruka utan handtag, en liten kaffekanna utan pip, en sminkburk, en bit af ett spegelglas och en flaska med påskrift: Rosa Solis. På goltvet lågo sönderbrutna pipor kringströdda utan ordning, om det kan vara fråga om ordning, der ögat endast ser en massa af smuts och orenlighet. Ofver spisen var uppklistradt ett stort papper, innehållande: Den namnkunnige inbrottstjufven Tom Sheppards bekännelse och tal på afrättsplatsen i Tyburn den 25 Februari 1703,. Detta plakat var prydt med ett groft träsnitt, föreställande den olycklige brottslingen, sådan ban syntes i sin sista stund. På ena sidan om plakatet var ett portrött af den rege