Aftonbladet – 26 augusti 1847, sida 4

ee a och Pastor Fiellstedt, sarot dessutom, utom de vanliga eller Arabiska ziffrorna, sätta de Romerska inunder dem m. m. — Jag lät till den ändan, vid slutet af sistlidne Febr. trycka något öfver 2009 subskriptionslistor, hvilka med ett profark till hvardera, sändes öfver hela landets samteliga Församlingar och Pastorater, genom deras respektive Prostar, Kyrkoherdar och Pastorer. Dessutom tillställdes Krigsministern ett lampligt antal med åtföljande hel Förskrifs, i tanke att Armeen, serdeles vid krigstillfällen, under den så kallade fälttjensten borde kunna draga stor fördel af den möjlighet, att hvarje karl, på enskild post, kunde, vid så ofta påkommande behof, skriftligen emottaga ordres. — AW Armecen så Juppfattat idten, bevittnas bäst deraf, att nära hvarje Regemente requirerat mer och mindre betydligt antal skickades äfven en hel Förskrift, under anhållan om benäget förord till alla rikets Consistorier, holst. vid den fu pågående skolbildningen. Huru varmt ideen på ena och jandra hållet uppfattats, bedömes säkrast af det förhålJ!lande, att från de omnämnde nära 2000 Pastorater endast ingått 30, från Armeens Regementer och Corpser 20 requisitioner. Hela subskriberade antalet belöper sig ondast till kring Ett tusende exemplar, med hvilket ringa antal, företaget, beräknad på mängd, med sina många afbränningar, ej bär sig. — Härmed göres nu ett försök, att förlänga Isubskriptionstiden till nästkommasrde Oktober månads slut. Blir resultatet lyckligt, få så väl gamla som nya isubskribenter sina exemplar kostnadsfritt lefvererade, sex månader efter skedd requisition; de förra således vid årets slut, som lofvadt var; de sednare inom April! månads utgång sednast, nästa år. Troligt deck alt det realiseras inom årets utgång, De förra och sednare ett friexemplar på hvart 0:de exemplar. Wexiö i Augusti 1847. F. v. EKENSTEEN, Öfverste-löjlnant. För öfrigt hänvisas till Lunds Missionsoch Ecklesiastik-tidningen, samt nedanstående Herrar Pastorer Janizons och Fiellstedts emdöme: Luthers lilla Cateches såsom Förskrift. Hvad Luther skrifver om språkkunskap för honom och de lärde: att de med denna och den Heliga Skrift skola göra djefvulen verlden för trång och bringa honom skada i hans rike, kan icke vinna fullbordan annorlunda, än att de olärde lära väl läsa i tryck och handskrift, hvad I60 lärde hafva talat och skrifvit. Hermed är nu den sanna kulturens både gång och mål antydd Vi sökenuw som bäst realisera denia id genom allmänna folkundervisningen, hvilken då uypfyller sitt ändamål, när folket genom skiekligbet i läsning cc skrifning kan tilegna sig don bögre lärdomens resultater, föra dem Jin i lifvet och dermed göra mörkret och det onda husvillt. — Vid all undervisning ligger hufvudsaklig vigt i methoden. En ypperlig method med afseende på Förskrift är den Hr Öfversulöjtnact v. Ekenstecn uppgifvit, )då han såsom context för vackra stilar begagnat Luthers lila Cateches. Lärjungen vinner härmed både i form joch sak. Det är allmänt erkändt, att Luthers lila Caebes är det bästa sammandrag af christendomens kuf2ror, som ännu på något språk finnes, och at hon (af den mängd förklaringar, som öfver henne utkommit, ännu icke biifvit uttömd. I följd af tankens djup och risedom i de få orden är lila Cateckesen ganska svår att i minnet ordagrannt uppfatta; hvadsn de herrliga l orden, hvilka, mången gång vanställda, inpräglats med ;bannor och stryk, långt ifrån att blifva menniskans Ibulda ledsagare och tröstare genom lifvet, blifvit för barnet skräckbilder och för den äldre ämnen till förakt i och vedervilja. Nu under form ef förskrift i vexlande stilar smyga sig orden oförmärkt i barnets minne och fastas der för lifstiden. IHviken man, om bin än icke förstår ett ord Engelska, glömmer den Engelska context, efter hvilken barnev och ynglingen lärde ait skrifva, ehuru orden ligga som odugiigt skräpgoas i minnets göms!en. Tvertom, hvad fordom kostat barcet arbete och tårar, får det nu alldses gratis under den för bara vanligen roande sysselsättningen at skrifva. Äfven äldre vellgirige, bvilsas uppfostran blifvit försummad, kunna på lediga stunder, mod tillbje!p af denna förskrift och den tryckta Cacbesen, sje fva lära s:g både att läsa handskrift och att skrifva, hvarför med skäl kan SÄgas, att hon för menige man är den bästa forskrif., som hos oss utkommit. Om författaren medelst tillräckligt antal subskribenter får sn kostnad betäckt, utkomirer en ny upplaga af derna förskvift, förökad med etuw betydligt anta! bibelspråk, utan att priset förhöjes. Lägger man till att priset är högst moderat, 24 s pgar ras, eller icke mer än hvad Engelsko forskrifier reod 60 gånger mindre context kosia, ech ati en del af den behållning, som genom detta arbetemöjligen torde kanna vinnas, är anslagen till ett välgörande öndamål, våga vi å den vördade allmänhetens sida hoppas uppmuntiran åt detta för fo:kbildningen nyttiga företag. Vi önske arbetet all möjlig framgång och välsignelse af Honom, från hvilken all got och all fullkomlig gåfva kommer K sa den 9 Augusti 4847. JONAS JANZON. Luthers lilla Ca!eckes såsom Förskrift. All kunna skrifva uch läsa skrifven stil är för de fleste i vårt land nödvändigt, och de, som sakna denna kunskap, få vid många ti!lfälen bittert känna huru mycket de umbära. Hviiken ny:ta det medför att kunna skrifva och läsa skrift behöfver ej bevisas; ty det inser hvarje tänkande. Nu beredes också genom den allmänna folkundervisningen tillfälle för många, att förvärfva sig denna kunskap; men tjenliga förskrifter behöfvas i skolorna, samt för enskilda personer, som vilia lära, utan att bafva tillfälle au undervisas. De vanliga Engelska förskrifterna innebåla blott få rader. Orden fästas i minnet vid afskrifsingen, men tjena till intet: ty få äro de, som förstå meningea, och de, som förstå den, finna att orden äro af föga vigt. Dessa förskrifter kosta dock vanligen 24 Bf rgs, hvilket är ett ganska högt pris. — Ar ÖfverstLöjtnant v. Ekensteen har derföre utgifvit Luthers lilla Catechesov med större och mindre skrifstil, så att den utgör en förtröfflig förskrift. Den kostaricke mer än en vanlig förskrift, nemligen 24 B rgs, men innehåller 60 gånger mera än de vanliga förskrifterna. Då barn lära skrifra efter denna förskrift, så fästes inacbållet så outplånligt i deras minne, att detta korta, men härliga sammandrag af christendomens vigtigaste hufvudäror kommer att följa dem till grafven, och kan blifva för dem en ledsagande skyddsengel på deras lefnadsväg. Deremot följer ingen nytta af det, som ur en Engelsk förskrtifi fåstes i minnet. Vi måste blygas, att ända biltil:s hafva varit till större delen beroende af Eoglaad i en i sig sjelf så ringa, men oberäkneligt vigtig artikel som förskrifter, hvilka kunna göras till medel af stort inflytande på mesniskanrs uppfostring och förädiog. Man torde anmärka, att Luthers lilla Cateczes äfven hittills af Sveriges barn blifvit lärd utantill; men dels kostar det mera arbete än om den läres vid afskrifning, och dels fästes den på det vanliga sättet icke så i minnet, att den icke af ganska många åter glömmes. Vi stulle ej i vårt land hafra så många brotts:ingar och odugliga menniskor som vi hafva, om Sveriges söner och döttrar mera allmänt kunde sin lilta Catecbes och lefde derefter. De, sem begagna denna förskrift, inhemta den lilla Catechesen, utan att den mödosamt behöfver läras genom utanläsning, eller till och med genom bannor och stryk iaprögas, hvilket nu ofta sker, och hvarigenom barnen mot dennabok få en vämje!se och vedervilja, som icke så snart, kanske aldrig hos dem upphörer. Af denna förskrift kan hvilken som vill lära sig alt läsa skrifven stil oeh äfven att skrifva. Äfven de. som hafva mycket att göra, kunna taga den i banden på fristunder, jomföra den med den tryckta Catechesen och på några dagar Jära att läsa skrift. Detta arbete kan såedes för m nga menniskor blifva af stor nytta och mycket Lidraga till fo kbildningens befordrande. Utom Lutaers i!la Cateches kommer denna förskrift att innetålla ett båtydligt antal bibelspråk i den nya upplagan, som nu skall utkomma, så framt subskribenternas antal blifver tillräckligt. En omständighet, som äfven Lör anmärkas och som bör beveka hvarje mennivän all söka uppmuntra och befrämja dotta nyttiga företag är den, att utgifvaren har för ett välgörande ändamål bestämt en del af den behållning, som genom detta arbete möjligen torde kunna vinnas. Vi önska arbetet all möjlig framgång och välsignelse af Honom från hvilken all god och ful:komlig gåfva kommoör. Kisa d. 9 Aug. 1847. P. FJELLSTEDT. METE DESERT SOPOR 03 FA FETT BETTNA VS OKEMEVTAEA I 35PdeRBko oo IFörskrifter. — Till Statsrådet för de andsliga ärenderna,