Aftonbladet – 25 augusti 1847, sida 2

DEN ARGUSISKA MEDELVÄGEN. Svenska Minerva vill icke gerna låta allmäneten länge vinta på förnyade represeutationer nom det löjliga, väl icke af den genre som gentligen roar, men som dock genom sin be;atthel eger ett visst utmärkande. Såsom provibitismens och protektionismens förespråkerska jar hon, såsom hvar man vet, städse varit en nitisk förfåktarinna af Ståndsoch Klassvalsprincipen, i och för riksdagar. Imedlertid lär hon bafva märkt på tidens tecken, att allmänna tänkesättet hunnit framskrida nog lingt emot klasserna, för att det längre skulle kunna böra sig för en tidningsorgan af äfven de minsta förhoppningar på sympati, att rumera alldeles obetingadt förorda dessa klasser,. Hon har derföre påfunnit en argusisk medelväg, bestående deruti, att de väljande skulle fortfara att indelas i klasser, men deremot icke vara tvungne alt -med sina val falla på personer inom samma. klasser, der de sjelfva befunno sig, utan hafva rätt att taga sitt folk hvar de behagade. Minervas ord lyda som följer: Klassval, utan fria val af representanter utom klasserne, kunna aldrig gifva 0ss en god representation; men deremot tro vi, att klassval med fria val utom klasserne för närvarande är i stånd att gifva oss en i alla hänseenden och för alla ändamål mycket dugligare och bättre represantation, än samfälta val; och i detta påstående tro vi att sjelfva anhängarne af de samfälta valen skola finna sig nödgade att gifva oss rätt, om de lugnt behaga undersöka och göra sig redo för förhållanderne. Men anhängarne af de samfälta valen hafva uti sin blinda partiifver hitintills aldrig behagat gifva akt på den himmelsvida skillnaden emellan klassval och fria va af representanterna utom klassen, samt klassval mec Nn RA a