Aftonbladet – 25 augusti 1847, sida 1

EN UNG FRU.) NOVELL AF JEREMIAS MUNTER. Då den lilla farkosten, efter än stunds förlopp, med sina nu fullkomligt förlikta pascagerare, landade vid strandbryggan, kom en liten rödkindad sexårig pilt i fullt galopp de landstigande till mötes. Man kunde se på hans min, att han hade någbn högst märkvärdig nyHet alt berätta, men ban var nu så andtruten, att orden afbrötos af flera pauser. Vet pappax, sade han, ,att torpar-Nisse — bar fångat en ekorre — och så har här kommit — en främmande berre — en grann vagn — en svart och en hvit hist... Nyheten om den främmande kherrn gjorde dock mesta uppseendet. Gustaf sjelf förmodade att det var prosten. Hedda skickade en snabb tanka till sitt -skafferi och Anna — ordnade sina lockar. a -Men i detsamma stod den främmande redan framför dem. Det var icke prosten, det var en fin, smärt man, med blekt och sjukligt utseende samt en behaglig elegans i toileit och skick. Ingen tycktes känna honom. Jag märker,, sade han, vändande sig till Gustaf, att du alldeles glömt bort din gamle vän och slägting, Selim Engelbrecht.n Nå fan besittal utropade Gustaf och skakade vänligt hans hand. Välkommen, kusin! Men hvem kunde väl också drömma om, att du, som väl på tio år icke låtit höra af dig, skulle göra dig så grön och nu söka upp. mitt torftiga hem. — Ännu en gång, välkommen! Se, detta är min hustru, du har aldrig sett henne förr — skada för dig — och detta är min sväSerska. Selim helsade förbindligt på fruntimmerna och framförde en. ursäkt, att han så här öfver) Se A, B. MM 187—194: