Aftonbladet – 25 augusti 1847, sida 1

raskat dem alla; menx, förklarade han, min resa gäller egentligen Strömstad, och då jag, sedan förflutna tider, väl känner min kära kusins gästfrihet, drog jag icke i betänkande att i förbifarten göra ett besök. Och här skall. du stadna i minst åtta dagare, sade den vänlige värden. Hedda instämde i bjudningen med några hjertliga ord, ehuru hon, sanningen att tillstå, i detsamma tänkte för sig sjelf: pHvad i Guds namn skola vi roa honom med, det är ju en fin Stock: holmsherrela Ett par timmar bärefter, då den anspråkslösa supgen redan var serverad, satt Selim med sn vän i hans förmak, omgifven af Hedda och Avp3, samt med familjens hopp, den raske pil-! ten på sina knän. Selim hade redan förstått utt göra sig temligen hemmastadd. Gustaf och han hade många påminnelser från fordna dagar utt göra hvarandra; fruntimmerna tyckte, att len främmande kusinen var ganska angenäm, och den lille fideikommissarien var helt och hållet förälskad i den nya farbrodrenn. — Sjelf hade Selim icke på länge funnit s:g så välsom bland dessa vänliga och glada menniskor, och vid anblicken af sin redbare kusins verkliga, lärdfria lycka, tyckte han, att en ljusstråle skinsrade den dysterhet, som integit hans egen själ. Då samtalet för ett ögonblick afstadnat, upphof den lille sin röst och bad, att lilla moster Annav skulle sjunga en visa -— Selim instämle straxt i denna begäran, och Anna fann — besynnerligt nog, tycka v:, som äro vande vid salongernas fierå talanger — alls intet skäl att neka en så både billig och höflig begäran. Hon nämnde icke ett enda ord om, att hon ningening kunden eller att hon var hes, hade ondt halsen m. m, som hörer till det stor cerenonielet, utan hon gick villigt, fastän för tillället något rädd, till pianot och sjöng, med en en, okonstlad röst och på en enkel melodi,