Aftonbladet – 23 augusti 1847, sida 2

dåligt, att det måste uppblandas med gammalt franskt mjöl, som knappast står att få köpa. Om agitationen för valreformen läses i en engelsk tidning följande reflexioner: Frågan om valreformen i Frankrike genomgår en utvecklingsserie, som nära liknar parlamentsreformen i England under de 43 år, som föregingo 48530. Ett manifest, utfärdadt af den centralkommittå, som valmännen af oppositionen i Seine-departementet bildat, och adresseradt till kommitterna i provinserna, har nyligen utkommit. Detta dokument visar en bestämdhet i för. sats, en tillgång på ressurser för vinnande af ändamålet, och en organisation för frågans agiterande, hvilken är fruktansvärdare än någon man sett i Frankrike alltsedan Julirevolutionen. Det parti, som sålunda blifvit sammanfördt till verksamhet för åstadkommande a! jen reform i valoch representations-systemet, omfattar hvarje afdelning af DeputeradekammaIren, ifrån centern till yttersta venstra sidan, Joch äfven de legitimister, som genom sina erIkända organer inom pressen yttrat sig i en fördelaktig rigtning för saken. Föremålet för denna agitation kan med få ord angifvas. Grundvalen för det närvarande representativa systemet är Jen valmanna-korps, som genom census är inskränkt till omkring 200,000, på en befolkning af mer än 34 millioner, d. v. s. en valman för Ihvarje 470 invånare. Det centralisations-system, som infördes i Frankrike vid och efter den stora revolutionen, lemnar åt regeringen i Paris tillsättningen af alla embeten i landet. Häri ligger ett machineri för korrupt inflytande på valen, af en så fruktansvärd makt, att till och med den representation, som utgår från den nuvarande valmanna-korpsen, blir en skuggbild. Men oberäknadt detta, så innehåller deputerade-kammaren bland sina 439 ledamöter omkring 200 embetsmän, hvilkas inkomster och embeten berc af regeringens välbehag. De, som nitälska för reformen, påstå derföre, att med ett sådant system den representativa styrelsen är ett gäckeri; att en total och radikal reform är oundgängligen nödig, både inom kammaren och utom densamma, en reform, som skulle inskränka hofvets och regeringens inflytande (hvilket visserligen ej helt och hållet kan tillintetgöras) inom gränsor, mera förenliga med nationens frihet och oberoende. Den reform-bankett, som nyligen gafs i trägården vid Chaleau-Rouge och bivistades af 1200 valmän, var blott den första af en följd lika beskaffade demonstrationer, som komma att äga rum öfverallt i riket. Det förutnämnda maniI festet åtföljes af en petit:on, ämnad att underItecknas af dem, som önska reform; bankelter i samma stil, som den i Chateau Rouge, komma att anställas i alla de förrämsta provinsIstäderna, hvarvid populära talare från Paris, hvilka enkom begifvit sig dit för det:ia ändamål, komma att ytterligare väcka på reformandan. Den organisation, det sätt att gå tillväga och de satser, som denna association för national-reform antagit, äro uppenbarligen moIdellerade efter lika beskeffade sällskap i England — endast fredliga och lagliga medel skola begagnas. Den fria diskussionen och pressen är det enda machineri, som kommer att användas. Petitionsrätten är den sköld, med hvilken reformvännerna ämna skydda sig. Den farhåga, som denna association väckt hos regeringen, är det mest otvetydiga bevis på huru fruktansvärdt detta sällskap blir för missbrukens vänner och befordrare. En af ministerens organer inom pressen ägnade nyss en ledande artikel åt uttrycket af dess vrede öfver sällskapets tillvaro, och sökte brännmärka detsamma såsom en ny Jakobin-klubb. BELGIEN. Den länge beredda ministörförändringen har nu ändtligen kommit i stind. Hr Rogier är inrikes minister; de Haussy, justitie-; dHoffsmidt, utrikes; Fråre-Orban, minister för allmänna byggnaderna; Veydt, finans-, och Chazal, krigsminister. Den 42 dennes aflade de nya a ee 1 NN 2